Etablerad praxis och allmänt accepterade forskningsetiska principer har utvecklats inom forskarsamhället över tid. Lagar på det forskningsetiska området har också tillkommit, i Sverige främst i form av Etikprövningslagen från 2004 och Lagen om ansvar och prövning för oredlighet i forskning från 2020. Detta har givit upphov till kritik mot juridifiering av etiken. Finns det fog för denna kritik och vari består argumenten? Eller är det istället en god ordning med lagstiftning på det forskningsetiska området? Vad kännetecknar lämpliga legala begräsningar relaterade till forskningsetiska hänsyn?
