Riktlinjer för medfinansiering av externfinansierade forskningsprojekt

Ansvarig enhet: Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd
Kontaktperson: Danijela Krajisnik

(Dokumentet har aktualitetsgranskats 2023).

Redaktionella ändringar: Avdelningen för forskningsstöd skall bytas ut mot Avdelningen för forsknings-och samverkansstöd.

Första meningen i sista stycket på sista sidan ska ändras från universitet till universitetet.

Följande formulering ska ersätta ”prefekter/motsvarande”: ”Prefekt, föreståndare direkt underställd dekanus och/eller avdelningschef inom förvaltningen” och följande formulering ska ersätta ”institution/motsvarande”: ”Institution, centrumbildning under fakultet och förvaltningsavdelning”.

Beskrivning:

Syftet med det här dokumentet är att tydliggöra förutsättningarna för medfinansiering av externfinansierade forskningsprojekt. Vissa forskningsfinansiärer ställer krav på medfinansiering medan det i andra fall behövs medfinansiering för att täcka indirekta kostnader.

1. Inledning

Dokumentet gäller medfinansiering¹ av externfinansierade forskningsprojekt vid Stockholms universitet.

Medfinansiering innebär att universitetet bidrar till finansieringen av ett externfinansierat projekt med egna medel (oftast anslagsmedel). Vanligaste skälen till medfinansiering är att:

• finansiären ger bidrag till forskningen och menar att lärosätet genom medfinansiering (delar av direkta kostnader) visar sitt långsiktiga engagemang och ansvarstagande
• finansiären har ambitionen att fullfinansiera forskningsprojekt men lärosätets indirekta kostnader är högre än vad finansiären accepterar.

För Stockholms universitet är det viktigt att det finns incitament för universitetets forskare att söka externa forskningsmedel och att krav på medfinansiering inte ska utgöra ett hinder för det.

¹Även begreppet samfinansiering förekommer med samma betydelse.

2. Bakgrund

Nästan hälften av universitetets forskningsresurser är externa bidrag som söks i öppen konkurrens. Externa bidrag kompletterar statliga anslag och ökar forskningsverksamheten. Externa forskningsmedel är tillsammans med bibliometri (publikationer, citeringar) och samverkan indikatorer för universitetets statliga resurstilldelning.

I Stockholms universitets strategier 2019-2022 lyfts vikten av externa forskningsmedel fram:

Universitetet ska eftersträva att ytterligare förbättra utfallet hos både nationella och internationella externa forskningsfinansiärer. Universitetet ska aktivt stödja större forskningsansökningar, som de till olika EU-program eller stiftelser som Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Universitetet ska också, i samspel med de externa finansiärerna, verka för att förbättra de långsiktiga möjligheterna för nydanande forskning.

Idag bidrar statliga myndigheter med proportionell finansiering av såväl direkta som indirekta kostnader. Andra finansiärer, t.ex. Riksbankens Jubileumsfond, bidrar till indirekta kostnader med ett schablonbelopp i förhållande till aktivitetsnivån i projektet. Beloppet kopplas till omfattningen på anställningar som finansieras som direkt kostnad. Vissa stiftelser, t.ex. Wallenbergstiftelsema, avgör på basis av en överenskommelse med lärosätet hur stort bidrag till indirekta kostnader inkl. lokalkostnader som beviljas.

En återkommande fråga från institutioner är medfinansieringsnivån av bidrag och åtaganden som institutionen ställs inför. Medan svenska statliga myndigheter finansierar både direkta och till övervägande del även indirekta kostnader, d.v.s. fullkostnadstäckning, täcker andra viktiga forskningsfinansiärer endast delar av indirekta kostnader. Dessa forskningsfinansiärer, t.ex. Wallenbergstiftelsema, EU:s ramprogram och Riksbankens Jubileumsfond, utgör hälften av universitetets femton största finansiärer och står tillsammans för drygt en tredjedel av de totala inbetalda medlen de senaste åren.

3. Riktlinjer för medfinansiering

Rekommendationer

Huvudprincipen för medfinansiering är att beslut och ansvar ligger på institutionsnivå, d.v.s. hos prefekten. Om prefekten/motsvarande bedömer att institutionen inte har ekonomiskt utrymme att ta emot externa bidrag, överväger att avstå från att nominera eller neka forskare att söka medel på grund av krav på medfinansiering ska prefekten tidigt informera dekanus vid berörd fakultet med en motivering. Medfinansieringsbehovet ska där beskrivas konkret för att kunna bedömas redan vid ansökningstillfället så att fakultet/område har möjlighet att kvalitetspröva och prioritera. Generella förfrågningar kommer att avslås.

Strategisk medfinansiering

Vissa finansiärers bidragsformer är av synnerligen hög kvalitet och strategisk vikt, t.ex. ERC-bidrag, koordinerade projekt inom EU:s ramprogram, KAW-projekt, Wallenberg Academy Fellows, Wallenberg Scholars, Riksbankens jubileumsfondsprogram och Pro Futura, N1H och liknande. Krav på medfinansiering får i sig inte utgöra ett hinder för enskilda forskare att söka medel från sådana finansiärer.

EU-bidrag

Det europeiska ramprogrammet för forskning och innovation (f.n. Horisont Europa) finansierar 100 procent av ett projekts direkta kostnader och ett påslag för indirekta kostnader på 25 procent. EU har också andra bidragsformer där finanseringsnivån varierar beroende på program. ERANET-program, t.ex. BONUS och HERA, koordineras av svenska forskningsråd och finansierar både direkta och indirekta kostnader till fullo. Andra program, t.ex. LIFE och 3rd Health Programme, som finanseras av andra direktorat än forsknings- och innovationsdirektoratet ger ett mindre bidrag till direkta såväl som indirekta kostnader.

Amerikanska federala medel

Att erhålla forskningsbidrag från National Institutes of Health (NIH) eller beviljas andra amerikanska federala medel är mycket prestigefullt eftersom den sökande i många fall måste visa att han/hon är den mest meriterade forskaren utanför USA. NIH bidrar dock med endast 8 procent indirekta kostnader för icke-amerikanska universitet.

Olika nivåer på indirekta kostnader

Vid universitet ansvarar varje institution för sin ekonomi. Påslag på externa medel varierar kraftigt mellan institutionerna. Nivåerna på indirekta kostnader beror bl.a. på institutionens storlek och lönekostnader. Institutionernas olika ekonomiska utrymme och behov av medfinansiering aktualiseras när forskare vill söka externa medel eller när forskare kommer utifrån med externa bidrag.

Styrdokumentet i pdf-format

Riktlinjer för medfinansiering av externfinansierade forskningsprojekt_pdf Pdf, 125.9 kB.