Jane Reichel: Att bygga en fakultet
Ledningen har ordet: I början av mars fick Juridiska fakulteten i uppdrag av rektor att ta fram förslag till en ny organisation för fakulteten. Tanken är att en nyinrättad fakultetsnämnd även ska fylla funktionen som institutionsstyrelse. Arbetet med omorganisationen har föranlett oss att ställa oss frågan – vad är egentligen en fakultet?
Jane Reichel, foto: Rickard Kilström
De flesta fakulteter är en organisatorisk enhet på ett universitet, som innefattar flera mindre enheter, institutioner, inom ett visst vetenskapsområde. För juridiska fakulteter – både i Sverige och i andra länder – är det däremot vanligt att fakulteten enbart har en institution, dvs. en juridisk institution. Att det är så har förmodligen delvis historiska orsaker. Tillsammans med medicinska och teologiska fakulteter var de juridiska bland de första fakulteterna vid de universitet som växte fram under medeltiden. Även om i synnerhet de medicinska fakulteterna har expanderat och idag omfattar många institutioner, har juridiska fakulteter oftast fortsatt som en enhet. Ytterligare en förklaring kan vara synen att rättsordningen, som rättsvetenskaplig undervisning och forskning vanligen utgår ifrån, är en sammanhållen ordning.
Hur fakulteter väljer att organisera sig, med en eller flera institutioner, besvarar dock inte frågan vad en fakultet är eller vilka funktioner den ska fylla. Vad är det vi vill uppnå när vi omorganiserar oss? Vi vill ha en organisation som stödjer att vi tänker stort om vår egen forskning och utbildning. Vad utgör hög kvalitet? Hur värderas akademiska meriter när vetenskapliga traditioner utvecklas? Vi vill också ha en organisation som stödjer att vi med gott självförtroende och i samklang med samhället och arbetsmarknaden (och ja, inom ramen för högskoleförordningens bilagor) bestämmer vad våra utbildningar ska innehålla och vilka jurister vi vill utbilda. Detta görs bäst i självständiga kollegiala organ, som också förmår att prioritera mellan skilda intressen inom givna ekonomiska ramar. Härutöver ska den löpande verksamheten fungera effektivt och rättssäkert. Här behövs genomtänkta former för delegation.
Uttrycket ”att bygga en fakultet” kan även fokusera på den akademiska verksamheten som bedrivs, snarare än organisationsformen i sig. Med fakultetsbyggande i denna mening är en öppen seminariekultur en viktig byggsten, en kultur som främjar ett ständigt pågående vetenskapligt samtal, där idéer möts och bryts och där kunskapssökande finner nya vägar. Här räcker det inte med organisationsplaner och delegationsordningar, utan istället är det lärares och forskares engagemang och envisa arbete som är avgörande. Här har vi alla ett akademiskt ansvar att bidra.
Texten är skriven av Jane Reichel, dekan för Juridiska fakulteten, under vinjetten ”Ledningen har ordet”, där universitetets ledning turas om att skriva om aktuella frågor. ”Ledningen har ordet” ingår i ett nyhetsbrev som skickas till alla medarbetare vid universitetet.