En dag med lärare och lärande i fokus

Ett späckat schema med 50 olika bidrag, allt från rundabordssamtal till muntliga presentationer, workshops, seminarier, föreläsningar och panelsamtal erbjöds de omkring 280 anmälda som fick följa snitslade banor genom campus Albanos olika våningsplan till de olika programpunkterna under dagen.

– Konferensen ger oss möjligheter att både utforska och dela med oss av, men också kritiskt diskutera på vilka sätt vi kan skapa en meningsfull miljö vid universitet, både för studenter och lärare, sade rektor Astrid Söderbergh Widding som hälsade deltagarna välkomna i en av hörsalarna på morgonen.

Lärarkonferensen, som brukar genomföras vartannat år vid universitetet, arrangeras av Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL) och vänder sig till alla medarbetare som undervisar eller har arbetsuppgifter som rör undervisning – konferensen är numera också öppen för medarbetare vid de andra lärosätena i universitetsalliansen Stockholm trio, och både Karolinska Institutet och KTH hade deltagare på plats som medverkade i olika programpunkter.

– Det kanske allra största värdet med en konferens av det här slaget är de stora möjligheter som det ger till erfarenhetsutbyte, både i presentationer, rundabordssamtal och paneler, men inte minst informellt, i pauserna. Det är oerhört viktigt att få möta universitetslärare med andra erfarenheter, att få dryfta aktuella frågor, som AI, och annat som man själv brottas med – och få inspiration och nya impulser och insikter från kollegor och själv inspirera andra, sade Astrid Söderbergh Widding.

Forskning om studenters sociala relationer

Huvudtalaren i år var Annika Fjelkner Pihl, universitetslektor i pedagogisk utveckling i högre utbildning vid Högskolan i Kristianstad som föreläste om studierelaterade relationers betydelse för meningsfullt lärande. I sin forskning undersöker hon bland annat hur studenters olika sociala relationer påverkar studieresultatet. Vid Högskolan i Kristianstad, dit många studenter pendlar från andra områden i södra Sverige, har de märkt att många studenter hoppar av efter första året.

– Relationer skapas ofta tidigt under en utbildning, redan de första veckorna formas olika grupper, och de blir ofta bestående, därför är den första tiden under introduktionsveckorna väldigt viktig. Hur studenter blir bemötta av andra studenter och av till exempel lärare och bibliotekarier kan också påverka deras studiemotivation.

Enligt Annika Fjelkner Pihl har tidigare forskning visat att studenter som både har bra vänskapsrelationer och arbetsrelationer på campus ofta lyckas bättre med sina studier.
– Just dessa multiplexa relationer var väldigt viktiga för studieresultatet. Som lärare kan vi förstås inte tvinga fram vänskapsrelationer, men vi kanske kan bidra till att skapa möjligheter så att olika relationer uppstår på campus för att stötta studenter.

Hon visade också några olika scenarier på hur lärare kan välja att göra när en klass ska genomföra grupparbeten. Vad är bäst, att det är läraren som delar in studenterna i grupper eller låter studenterna själva välja sina egna grupper? Enligt Annika Fjelkner Pihl finns det för- och nackdelar med båda modellerna, också beroende på uppgiftens komplexitet.

– När det gäller mindre uppgifter kan det vara en fördel att läraren delar in studenterna i grupper så att olika studenter får pröva på att jobba ihop en stund i klassrummet och på så sätt bygga nya relationer. Vid mer komplexa uppgifter kan studentbaserade grupper passa bättre. Att strategiskt varva mellan modellerna kan vara bra.
Efter den inledande föreläsningen följde flera parallella sessioner med programpunkter i olika lärosalar.

Viktigt med återkoppling till studenter

En av många presentationer var till exempel ”Högskoleseminariets asymmetriska kontrakt – några reflektioner” där Adrian Thomasson, universitetslektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, reflekterade över den ojämna relationen mellan lärare och studenter och vilka möjligheter som finns att jämna ut denna. Han konstaterade att det skulle behövas mer återkoppling från läraren till studenterna.

– Den tydligaste återkopplingen till studenter finns i handledningsprocessen. Där träffar vi studenterna i ett antal veckor, de skickar in texter, får kommentarer av oss, de reviderar och så vidare. Det är en konstruktiv process och en bra lärandekultur som det skulle kunna finnas mer av.

Samverkansinlärning i språkstudier

En annan presentation hölls av Hugues Engel, docent i franska, och Agneta Dellner, samverkansinlärningsledare (SI-ledare), vid Romanska och klassiska institutionen. De talade om erfarenheter av ett pedagogiskt ambassadörsprojekt med samverkansinlärning för att få fler studenter att fortsätta läsa språk.

– Vi har vissa problem på nybörjarkurserna där många studenter inte tar alla sina poäng, sade Hugues Engel och berättade hur institutionen därför har genomfört ett försök med samverkansinlärning, en pedagogisk modell som bygger på kollaborativt lärande där en SI-ledare träffar en grupp studenter vid ett antal träffar utanför schemat.

– Det är en slags språkverkstad där studenterna har möjlighet att prata om den senaste föreläsningen, diskutera grammatik eller något annat som de vill ta upp, sade Agneta Dellner och berättade om resultatet av en enkät som gjorts med studenterna om projektet.

Några erfarenheter efter två terminer var att studenterna som deltog uppskattade sessionerna och tyckte det var bra att få möjlighet att ställa frågor, men att det var en viss utmaning att få studenterna att delta på träffarna.

Diskussion om studierektorns roll

Ett rundabordssamtal om ”Studierektorn som pedagogisk ledare — möjligheter och utmaningar” samlade omkring tio deltagare under ledning av Maria Öhrstedt, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, och Annika Käck, lektor vid Specialpedagogiska institutionen. Deltagarna fick dela med sig av sina erfarenheter av vad som fungerar bra när det gäller studierektorns pedagogiska ledarskap, men också vad som kan förbättras, och vilka möjligheter och utmaningar som finns. Samtalsledarna hoppades kunna bjuda in till en fortsatt diskussion om hur man kan skapa ett nätverk kring studierektorns roll på universitetet.

Panelsamtal om AI och undervisning

Konferensen avslutades med ett panelsamtal om AI och undervisning där Alexandra Farazouli, doktorand vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Martin Henkel, docent vid Institutionen för data- och systemvetenskap och Arnold Pears, professor vid Lärande i STEM vid KTH, diskuterade sådant som hur lärare kan integrera AI i undervisningen och hur studenter kan få hjälp av AI i sina studier.

– Lärarrollen är alltid under utveckling och lärare är vana vid förändringar i samhället som påverkar undervisningen på olika sätt. Det som är viktigt med AI är hur lärare kan hantera den rädsla som finns med de förändringar som kommer. Mitt tips är att försöka bekanta sig så mycket man kan med de nya verktygen och att våga experimentera med dem. Det är också viktigt att hela tiden ha ett kritiskt perspektiv på verktygen, och ställa sig frågorna: Var kommer de ifrån och vad behöver studenterna känna till om dem, sade Alexandra Farazouli.

Martin Henkel lyfte fram att det vore bra om fler studenter lärde sig mer om själva tekniken bakom AI.

– De behöver bli bra på prompting, alltså vilka frågor man ställer till verktyget, för att också förstå vilken typ av information de kan förse verktyget med för att få vettiga svar. De behöver förstå vad ChatGPT är bra på och vad ett sådant verktyg är dåligt på.

Arnold Pears trodde att de nya verktygen kan vara bra för att effektivisera vissa administrativa arbetsuppgifter, men att de inte alltid hör hemma i undervisningen eller i forskarrollen.

– Vill vi verkligen tvätta bort vår egen författarröst när vi skriver vetenskapliga artiklar? En forskningsartikel är en del av mig som forskare, vill vi verkligen ersätta våra texter med verktygets variant på engelska?

Han lyfte också fram miljöaspekten av AI-verktygen och hur mycket energi som krävs för att driva dem, något som inte alltid lyfts fram i debatten om den nya tekniken.

När samtalsledaren Andreas Jemstedt, lektor och verksam vid Centrum för universitetslärarutbildning, frågade om det behövs en central AI-policy vid universitetet gick meningarna något isär.

– Jag tycker inte att det behövs centrala regler för hur vi ska hantera AI i undervisningen. Lärare är ansvariga för sina egna kurser och jag tror att de själva klarar att hantera hur studenterna ska använda AI, sade Martin Henkel.

Alexandra Farazouli menade att det kan behövas en viss form av vägledning.

– Det kan vara bra om vi har en gemensam utgångspunkt och det är viktigt att visa studenter vad de får göra och vad de inte får göra, sedan kan varje institution arbeta med egna rekommendationer.

Keynote: Annika Fjelkner Pihl talar om studierelaterade relationers betydelse för meningsfullt lärande

Mer information om Lärarkonferensen 2024