Ledighet
Nedan finns information om olika typer av ledigheter som kan vara aktuella för dig som anställd. Ledighet ska planeras i samråd mellan dig och din chef.
Föräldraledighet
Du som är eller ska bli förälder har rätt till olika typer av ledigheter för att kunna ta hand om ditt barn. Vilken ledighet du har rätt till och i vilken omfattning regleras i Föräldraledighetslagen.
I föräldraledighetslagen beskrivs några olika typer av föräldraledighet:
- Föräldraledighet i samband med barns födelse eller adoption,
- hel ledighet tills barnet blivit 18 månader,
- deltidsledighet
- förkortning av arbetstid med 1/4 (utgår från en heltidsanställning) till barnet fyllt 8 år,
- ledighet för tillfällig vård av barn.
Du hittar mer information om föräldraledighet och ersättning hos Försäkringskassan.
Ledighet för studier
Som anställd har du rätt att vara ledig för studier. Utbildningen ska vara i organiserad form och vara av minst samma omfattning som ledigheten. Om du exempelvis läser en kurs som har en utbildningstakt på 25 procent har du rätt att vara ledig för studier på max 25 procent. Du har rätt att vara ledig för studier oavsett ämne eller längd.
Arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten till annan tid än den som du som medarbetare har önskat. I normalfallet planeras ledighet för studier i god tid, i dialog mellan dig som anställd och din närmaste chef.
Tjänstledig för annan statlig anställning
Om du har en tillsvidareanställning vid universitet och har varit anställd i minst 12 månader, har du rätt att vara tjänstledig för att arbeta vid en annan statlig myndighet. Det gäller om du blir erbjuden en tidsbegränsad anställning eller provanställning. Du har rätt att vara tjänstledig på heltid och som längst i två år. Det vanligaste är att anställda är tjänstlediga under den tid de har provanställning vid en annan myndighet. Du ska underrätta din chef om att du önskar vara tjänstledig minst två månader i förväg.
Om du önskar vara tjänstledig för annan statlig anställning på deltid, behöver du och din närmaste chef komma överens om det är möjligt och hur det i så fall ska genomföras.
Ledighet för att stödja ett längre arbetsliv
Anställda som med stöd av pensionsavtalet PA 16 har ett intjänande av Ålderspension flex kan ansöka om tjänstledighet för att i slutet av arbetslivet gå ner i arbetstid för att på så sätt uppnå ett längre arbetsliv.
Sådan tjänstledighet kan som tidigast beviljas från den månad då du fyller 63 år. Ledighet kan beviljas oavsett om du har en heltids- eller deltidsanställning men du kan inte arbeta mindre än 50 % av heltid. Arbetsgivaren bör se välvilligt på tjänstledigheten men en samlad bedömning av verksamhetens behov behöver göras. En ansökan ska hanteras skyndsamt.
Avslag på sökt ledighet ska hanteras enligt särskild rutin, bl. a. med informationsskyldighet till din fackliga organisation.
Närståendevård
Som anställd har du möjlighet att söka tjänstledighet för närståendevård. I dessa fall är det Försäkringskassan som beslutar om närståendepenning och betalar ut ersättning för detta. Hos arbetsgivaren görs löneavdrag i förhållande till frånvarons omfattning. Rätt till tjänstledighet avser den tid och i den omfattning som närståendepenning uppbärs från Försäkringskassan. Läs mer på Försäkringskassans webbplats.
Enskild angelägenhet
Anställda kan ansöka om tjänstledigt, med fullt löneavdrag, för det som kallas ”enskild angelägenhet” (10 b § tjänstledighetsförordningen). Du har dock ingen självklar rätt att vara ledig av dessa skäl.
Exempel på orsak till ledighet kan vara:
- anställning inom kommunal eller privat verksamhet
- längre privata resor
- födelsedagsfirande
- flytt av nära anhörig.
Betald ledighet
Om du blir beviljad ledighet med stöd av tjänstledighetsförordningen eller annan författning, har du i vissa fall har rätt till ledighet utan avdrag på lönen. Ledigheten under en del av dag räknas alltid som hel dag.
Övriga ledigheter
Här är andra exempel på när du som anställd har rätt till ledighet:
- offentliga uppdrag
- totalförsvaret.
Kontakt
Kontakta i första hand din institution.