Ledighet

Nedan finns information om olika typer av ledigheter som kan vara aktuella för dig som anställd. Ledighet ska planeras i samråd mellan dig och din chef.

Allmänt om ledighet

Lag eller annan författning kan i vissa fall ge anställda rätt till ledighet. Det innebär att arbetsgivaren inte kan neka ledighet, om förutsättningarna för att få vara ledig är uppfyllda. I några fall har anställda också rätt att vara lediga med stöd av kollektivavtal. Inte heller i sådana fall kan arbetsgivaren neka ledighet, om förutsättningarna för ledigheten är uppfyllda.

Arbetsgivaren kan även bevilja anställda ledighet för andra olika ändamål, om det kan göras med hänsyn till verksamheten.

Ledighet ska planeras i samråd mellan medarbetaren och dennes chef och beslutas enligt delegationsordningen. Rektor fattar beslut om ledighet längre än ett år för professorer.

De närmare villkoren för ledighet framgår generellt av bestämmelserna i den aktuella lagen, författningen eller kollektivavtalet. I de fall arbetsgivaren ensidigt kan besluta om ledighet sker överenskommelse om villkor för t.ex. återgång i arbete mellan chef och medarbetare.

De flesta ledigheter söks i Primula.

Om ledigheten är koncentrerat förlagd så att antalet arbetsdagar i en vecka understiger fem dagar, ska ett ”arbetstidsschema vid deltidsarbete” lämnas in till Lönesektionen.

Arbetstidsschema vid deltidsarbete färre än 5 dagar/vecka Pdf, 209.1 kB.
Arbetstidsschema vid deltidsarbete (eng.) Pdf, 189.6 kB.

Ledighet är normalt obetald och löneavdrag görs i förhållande till frånvarons omfattning. Vid ledighet om högst fem arbetsdagar görs avdrag för varje arbetsdag med 4,6 % av den fasta lönen och vid ledighet om sex arbetsdagar eller mer görs avdrag för varje kalenderdag med 3,3 % av den fasta lönen.

I vissa förekommande fall kan chefen bevilja betald ledighet, det gäller framför allt s.k. ”släktangelägenhet”.

Föräldraledighet

Du som är eller ska bli förälder har rätt till olika typer av ledigheter för att kunna ta hand om ditt barn. Vilken ledighet du har rätt till och i vilken omfattning regleras i Föräldraledighetslagen.

I föräldraledighetslagen beskrivs några olika typer av föräldraledighet:

  • föräldraledighet i samband med barns födelse eller adoption
  • hel ledighet tills barnet blivit 18 månader
  • hel ledighet för barn äldre än 18 månader om föräldrapenning betalas ut på heltid
  • deltidsledighet
  • förkortning av arbetstid med 1/4 (utgår från en heltidsanställning) till barnet fyllt 8 år
  • ledighet för tillfällig vård av barn.

Du hittar mer information om föräldraledighet och ersättning hos Försäkringskassan.

  • Föräldraledighet ska planeras i samråd mellan dig och din chef.
  • Ledighetsansökan ska som huvudregel göras minst två månader i förväg.
  • Ledighet får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår.
  • I ansökan i Primula ska det framgå vilken typ av föräldraledighet, barnets födelsedatum/adoptionsdatum eller beräknad nedkomst, samt omfattning i procent för ledigheten.
  • Kom ihåg att anmäla din föräldraledighet till
    Försäkringskassan.

Föräldraledighet med föräldrapenning från Försäkringskassan och semester kan inte kombineras under en och samma dag, oavsett omfattningen på föräldrapenningen.

Om du önskar avbryta pågående föräldraledighet, ska du anmäla det till din närmaste chef. Om ledigheten har pågått en månad eller mer får arbetsgivaren max skjuta på återgången en månad efter att du informerat om att du vill börja arbeta igen.

Du som är ledig för barns födelse eller vård av adoptivbarn har rätt till föräldralön. För adoptivbarn beräknas tiden från det att barnet kommer till adoptivföräldern. Föräldralönen är 10 procent av den aktuella kalenderdaglönen på lönedelar upp till basbeloppstaket. På lönedelar som överstiger basbeloppstaket är föräldralönen 90 procent av daglönen.

Det här gäller för föräldralön:

  • Föräldralön betalas som längst till att barnet är 36 månader.
  • Föräldralönen utbetalas månadsvis i förhållande till ledighetens omfattning och utgår under högst 360 dagar.
  • Ledighet med föräldralön är semesterlönegrundande enligt semesterlagen och Villkorsavtalet.

Om du är förälder till ett barn som är under 12 år kan du som anställd på en statlig myndighet få förkortad arbetstid. Utgångspunkten är att ditt önskemål om att arbeta mindre tid ska beviljas, om det inte finns särskilda skäl.

Ledighet för studier

Som anställd har du rätt att vara ledig för studier. Utbildningen ska vara i organiserad form och vara av minst samma omfattning som ledigheten. Om du exempelvis läser en kurs som har en utbildningstakt på 25 procent har du rätt att vara ledig för studier på max 25 procent. Du har rätt att vara ledig för studier oavsett ämne eller längd.

Arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten till annan tid än den som du som medarbetare har önskat. I normalfallet planeras ledighet för studier i god tid, i dialog mellan dig som anställd och din närmaste chef.

Tjänstledig för annan statlig anställning

Om du har en tillsvidareanställning vid universitetet och har varit anställd i minst 12 månader, har du rätt att vara tjänstledig för att arbeta vid en annan statlig myndighet. Det gäller om du blir erbjuden en tidsbegränsad anställning eller provanställning. Du har rätt att vara tjänstledig på heltid och som längst i två år. Du ska underrätta din chef om att du önskar vara tjänstledig minst två månader i förväg.

Om du önskar vara tjänstledig för annan statlig anställning på deltid, behöver du och din närmaste chef komma överens om det är möjligt och hur det i så fall ska genomföras.

En medarbetare som har fått besked om att den inte kommer att få fortsatt anställning när den tidsbegränsade anställningen upphör, ska snarast informera närmsta chef som beviljat ledigheten. Vill en medarbetare avbryta ledigheten i förtid, ska närmsta chef informeras senast två månader före medarbetaren vill återgå i arbete. Om ledigheten avser en provanställning som avbryts av den andra arbetsgivaren, ska motsvarande information lämnas senast två veckor i förväg.

Ledighet för att stödja ett längre arbetsliv

Anställda som med stöd av pensionsavtalet PA 16 har ett intjänande av Ålderspension flex kan ansöka om tjänstledighet för att i slutet av arbetslivet gå ner i arbetstid för att på så sätt uppnå ett längre arbetsliv.

Sådan tjänstledighet kan som tidigast beviljas från den månad då du fyller 63 år. Ledighet kan beviljas oavsett om du har en heltids- eller deltidsanställning men du kan inte arbeta mindre än 50 % av heltid. Arbetsgivaren bör se välvilligt på tjänstledigheten men en samlad bedömning av verksamhetens behov behöver göras. En ansökan ska hanteras skyndsamt.

Avslag på sökt ledighet ska hanteras enligt särskild rutin, bl. a. med informationsskyldighet till din fackliga organisation.

Närståendevård

Som anställd har du möjlighet att söka tjänstledighet för närståendevård. I dessa fall är det Försäkringskassan som beslutar om närståendepenning och betalar ut ersättning för detta. Hos arbetsgivaren görs löneavdrag i förhållande till frånvarons omfattning. Rätt till tjänstledighet avser den tid och i den omfattning som närståendepenning uppbärs från Försäkringskassan. Läs mer på Försäkringskassans webbplats.

Enskild angelägenhet

Anställda kan ansöka om tjänstledigt, med fullt löneavdrag, för det som kallas ”enskild angelägenhet” (10 b § tjänstledighetsförordningen). Du har dock ingen självklar rätt att vara ledig av dessa skäl.

Exempel på orsak till ledighet kan vara:

  • anställning inom kommunal eller privat verksamhet
  • längre privata resor
  • födelsedagsfirande
  • flytt av nära anhörig.

Betald ledighet

Om du blir beviljad ledighet med stöd av tjänstledighetsförordningen eller annan författning, har du i vissa fall har rätt till ledighet utan avdrag på lönen. Ledigheten under en del av dag räknas alltid som hel dag.

Anställda vid Stockholms universitet kan erhålla ledighet med lön för släktangelägenhet inom egen familj eller den närmaste släktkretsen. Grundprincipen vid Stockholms universitet är att ledighet med lön beviljas för en dag för varje tillfälle.

Olika former av släktangelägenhet som du kan få ledigt för:

  • Allvarligare sjukdomsfall, vilket innebär sjukdomstillstånd av livshotande art eller ett akut sjukdomsfall. En dag då den anställdes omedelbara närvaro är nödvändig, till exempel vid en olyckshändelse/olyckstillbud av akut karaktär (har inte kunnat förutses eller planerats för) alternativt vaka vid dödsbädd. (Vid anhörigs sjukdom, se närståendevård under Ledighet.)
  • Begravning och gravsättning. En dag för begravning respektive gravsättning.
  • Bouppteckning och arvskifte. En dag då närvaro krävs för att underteckna bouppteckning respektive arvskifte.
  • Dödsfall. En dag i anslutning till dödsfall.

Man ska också ta hänsyn till den tid som går åt till eventuell resa som måste göras under arbetstid. Praktisk tillämpning är en dag för själva släktangelägenheten och vid behov en dag för resa som behöver ske till och från ort utanför Stockholmsregionen. Totalt kan ledighet med lön för släktangelägenhet beviljas för högst tio dagar per kalenderår, inklusive restid. Det innebär dock ingen rättighet att få ta ut tio dagar när en släktangelägenhet inträffar, antal dagar är alltid utifrån behov. Ledighet del av dag räknas som hel dag.

Det finns många andra tillfällen där man också önskar vara ledig för en typ av ”släktangelägenhet”. För dessa kan ledighet beviljas, dock med fullt löneavdrag (s.k. ”enskild angelägenhet”) eller så kan du använda dig av semester eller flex-/kompledighet. Det kan till exempel gälla eget sorgearbete runt dödsfall, förberedelser inför begravning, tömning av bostad, begravning av nära vän eller andra åtaganden som stöd till nära anhörig (t.ex. närvara vid läkarbesök m.m.).

De släktskap som omfattas för att det ska räknas som släktangelägenhet är:

  • make/maka/sambo och registrerad partner
  • barn/bonusbarn
  • barnbarn
  • föräldrar/bonusföräldrar
  • svärföräldrar (föräldrar till make/maka/sambo/registrerad partner)
  • far- och morföräldrar
  • syskon/bonussyskon/syskonbarn
  • morbror, moster, faster och farbror
  • svärdotter/svärson
  • svägerska/svåger.

Ledighet utan löneavdrag kan beviljas för läkar- eller tandläkarbesök med mera i följande fall:

  • vid besök, undersökning eller behandling hos läkare, sjukgymnast, företagshälsovård, öppen vård, blodgivning eller för gravida på mödravårdscentral
  • vid akuta besök hos tandläkare eller undersökning/behandling efter remiss från tandläkare eller läkare.

Besökstiden ska i möjligaste mån förläggas i anslutning till arbetsdagens början eller slut.

Om det behövs får en arbetstagare som ska bli förälder, men inte är den gravida, vara ledig utan löneavdrag i syfte att följa med på besök hos mödravårdscentral. Rätten till denna ledighet gäller fram till dess att föräldrapenning kan utbetalas för motsvarande besök (60 dagar före beräknat födelsedatum).

Flytt vid byte av folkbokföringsadress kan beviljas med en arbetsdag per tillfälle.

Centralt fackligt förtroendemannauppdrag kan beviljas med högst tio arbetsdagar/år.

Övriga ledigheter

Här är andra exempel på när du som anställd har rätt till ledighet:

  • offentliga uppdrag
  • totalförsvaret.

Kontakt

Kontakta i första hand din institution.

Senast uppdaterad: 2024-07-05

Sidansvarig: Personalavdelningen