Forskningsdata
All data som samlas in eller genereras inom ett forskningsprojekt är forskningsdata. Det kan vara mätningar, statistik, källkod, text-, bild- och ljudmaterial, intervjuer och enkäter. Forskningsdata är en värdefull resurs som ska hanteras varsamt genom hela forskningsprocessen.
Planera datahantering
Forskare och doktorander vid Stockholms universitet upprättar en datahanteringsplan som specificerar hur:
- nödvändiga tillstånd, avtal och dataskyddsåtgärder finns på plats innan projektet startar.
- forskningsdata hanteras och lagras i säkra verktyg under projektets gång, med hänsyn till forskningsdatas informationsklassning.
- forskningsdata hålls organiserade och väldokumenterade.
- forskningsdata hanteras i enlighet med FAIR-principerna och tillgängliggörs så öppet som möjligt.
- forskningsdata och tillhörande forskningsinformation bevaras och arkiveras efter att projektet avslutas.
Vilka åtgärder du behöver vidta i din datahantering beror på dina specifika forskningsdata. Du kan behöva kontakta universitetets forskningsdatateam, jurist, informationssäkerhetsfunktion, etikfunktion, IT-avdelning, din prefekt och institutionens arkivvårdare.
Svensk Nationell Datatjänst ger praktiska råd i datahantering. Bland annat om hur du från start kan organisera och namnge forskningsdata (mappar, filer, variabler) och välja att spara data i lämpliga filformat för långtidsbevarande och tillgängliggörande.
Hantera och lagra data
Stockholms universitet erbjuder digitala verktyg för att du som forskar ska kunna hantera, dokumentera, lagra och analysera forskningsdata säkert. Verktygen kan dessutom underlätta för dig att göra din forskning mer öppet tillgänglig.
Kontrollera att de verktyg du använder är säkra för din typ av forskningsdata.
Elektronisk labbok, LabArchives
Vänligen notera att tjänsten Elektroniska labböcker från LabArchives kommer att avslutas under 2024. För mer information, vänligen kontakta Forskningsdatateamet.
Du kan förbättra din forskningsdatahantering genom att dokumentera forskningsprocessen i en loggbok.
Elektroniska labböcker (Electronic Lab Notebook, ELN) är loggböcker där forskare och doktorander digitalt kan dokumentera forskningsplanering och forskningsresultat inom exempelvis experimentell forskning. I en ELN kan forskare på ett överskådligt och tillförlitligt sätt samla information om metoder, resultat och mjukvaror som använts samt spåra ändringar och dela material med relevanta parter.
Du som är forskare eller doktorand kan använda LabArchives, som är ett säkert, molnbaserat ELN-verktyg och passar en rad olika forskningsdiscipliner. LabArchives är lämplig för de flesta datatyper och filformat och kan integreras med många andra verktyg och plattformar för att förenkla forskningsprocessen.
Institutioner eller forskningsledare beställer licenser. Forskningsledare som tilldelats en licens kan sedan på egen hand lägga till gruppmedlemmar (dessa utgör ytterligare licenser som debiteras) via IT:s system för Kontohantering. Det finns också möjlighet att testa verktyget kostnadsfritt under en period genom att skapa ett konto hos LabArchives. Du kan därefter bestämma om du vill att kontot skall övergå i en betallicens.
Tjänsten kostar 1290 kr per år och användare (licens) och Stockholms universitetsbibliotek debiterar institutionen i samband med beställningen (förskottsbetalning). Varje institution måste själva bedöma om kostnaden ska bäras av institutionen eller av forskningsprojektet. Tala med din prefekt om du som forskare eller doktorand har frågor om finansiering av ELN.
LabArchives
Beställ LabArchives (kräver VPN-uppkoppling utanför Stockholms universitets intranät)
Kontohantering - IT
Säker lagring av forskningsdata i Sunet Drive/Nextcloud
Sunet Drive/Nextcloud är en säker lagringslösning som bygger på Nextcloud och Sunets S3-lagring i privat moln. Lagringen erbjuder möjlighet att både dela och kontrollera åtkomst till forskningsdata inom och utanför Stockholms universitet. Leverantören Sunet (Swedish University Computer Network) är en del av Vetenskapsrådet.
I dagsläget kan Sunet Drive/Nextcloud hantera filstorlekar upp till 30 gigabyte.
Verktyg för datainsamling och analys
Beroende på ditt forskningsfält finns det många praktiska verktyg som kan hjälpa dig i ditt forskningsarbete, som till exempel enkät-, transkriberings- och analysverktyg. Vissa verktyg är baserade på öppen källkod och därför gratis att använda, medan andra förutsätter att du har en licens för att få tillgång till dem. De verktyg universitetet upphandlat finns listade hos IT-avdelningen under Stödsystem eller Programvarulicenser/Programvaror för arbetsdator.
Kontrollera att de verktyg du använder är säkra för din typ av forskningsdata. Undvik personuppgiftshantering i molntjänster som inte godkänts av Stockholms universitet.
Survey&Report - ett enkätverktyg tillgängligt för alla forskare
Tal-till-text - ett transkriberingsverktyg
Programvarulicenser för forskare
Anvisning för molntjänster
Resurser för storskaliga data
Många forskningsområden är beroende av stor kapacitet att lagra och bearbeta data.
NAISS
National Academic Infrastructure for Supercomputing in Sweden (NAISS) är en nationell forskningsinfrastruktur som tillhandahåller storskaliga resurser för beräkning och lagring, samt användarstöd, till svenska forskare.
NAISS:s främsta uppdrag är att finansiera och koordinera resurser för högpresterande beräkning och avancerat användarstöd. Dessa resurser är tillgängliga gratis för svenska forskare och är anpassade för alla typer av forskning.
EuroHPC
Forskare från akademi, forskningsinstitut, myndigheter och industri etablerade i Sverige kan ansöka om och få tillgång till EuroHPC:s pre-exascale och petascale superdatorer. Att ansöka till EuroHPC kan vara knepigt, men EuroCC National Competence Center Sweden (ENCCS) kan hjälpa dig välja lämplig EuroHPC-resurs, skriva en ansökan och få tillgång.
Få tillgång till EuroHPC:s superdatorer
Kort informationsvideo om EuroHPC:s ansökningsprocess
Publicera data
Forskningsdata ska så långt det är möjligt publiceras med öppen tillgång och i linje med FAIR-principerna, enligt Stockholms universitets Policy för öppen vetenskap och tillhörande Plan med ansvarsfördelning för öppen vetenskap.
Du gör dina forskningsdata öppna och FAIR genom att beskriva och publicera dem i ett repositorium.
Länka till dina forskningsdata från de vetenskapliga publikationer som baseras på dem. Detta gör data mer FAIR. Det ger dig också citeringsfördelar och synliggör dina forskningsdata i statistiska sammanställningar.
Publicera öppet och FAIR i repositorium
I ett repositorium blir dina forskningsdata mer FAIR (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable) genom att de
- beskrivs på ett fylligt och begripligt sätt, med standardiserade metadata.
- förses med en beständig identifierare (till exempel en Digital Object Identifier, DOI).
- förses med en öppen licens som anger hur du tillåter att andra återanvänder dina forskningsdata (till exempel CC-BY).
De forskningsdata du publicerar i ett repositorium blir en unik, citerbar publikation som är enkel att hitta, ladda ner, förstå, hantera och återanvända i ny forskning.
Välja repositorium
Forskningsdata behöver förses med metadata för att kunna förstås och tolkas korrekt. Metadata är information om när, hur, var, av vem och varför forskningsdata samlades in, samt var de återfinns.
Ämnesspecifika repositorier kan ha mer detaljerade metadatafält och använda ämnesspecifika vokabulärer, vilket ger en förbättrad beskrivning av materialet. Generella repositorier kan ha fördelen av större tvärvetenskaplig räckvidd.
Söktjänsten re3data för register över olika repositorier och kan hjälpa dig hitta rätt när du väljer repositorium.
Stockholms universitet erbjuder granskning och stöd inför det att du publicerar i något av följande repositorier:
- Stockholm University Library Dataverse
- Stockholm University Figshare
- Svensk Nationell Datatjänst, SND
- Stockholm University Library Zenodo
- Bolincentrets databas för klimat-, miljö- och jordsystemsforskning
Granskningen består i att forskningsdatateamet ser över metadata och föreslår förbättringar som gör dina forskningsdata mer väldokumenterade och FAIR, samt möjliggör automatisk arkivering av det publicerade materialet.
Vissa uppgifter kan inte publiceras med öppen tillgång
Forskningsdata med personuppgifter eller känsliga personuppgifter, uppgifter som omfattas av sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), eller uppgifter som inskränks av ägande- eller upphovsrätt kan inte publiceras med öppen tillgång.
Handling, arbetshandling och allmän handling
Sekretessbestämmelser vid Stockholms universitet
...men ska ändå göras tillgängliga "så öppet som möjligt och så begränsat som nödvändigt"
Då rekommenderas du publicera en beskrivning av dina forskningsdata (metadata) i SND. De faktiska datafilerna bevarar universitetet säkert åt dig. Universitetet ansvarar också för att datafilerna bevaras och endast görs tillgängliga till exempel efter sekretessprövning, för behöriga.
Bevara och arkivera data
De forskningsdata som underbygger dina publikationer måste finnas tillgängliga om någon behörig vill granska dina resultat och slutsatser. Forskningsdata och övriga tillhörande forskningshandlingar ska sparas i minst 10 år och om det finns ett långsiktigt värde så ska forskningsdata bevaras. Att forskningsdata innehåller personuppgifter eller känsliga personuppgifter är inte grund för att underlåta arkivering.
Vanliga, öppna och väldokumenterade filformat lämpar sig bäst för långtidsbevarande. Svensk Nationell Datatjänst har en tabell över rekommenderade filformat för till exempel text, bild och kalkylblad.
Läs mer om hur och vad du behöver bevara i ditt forskningsprojekt under Arkivering av forskningsinformation.
Återanvända data
Det kan finnas stora vetenskapliga och samhällsekonomiska fördelar med att arbeta med befintliga data. Det kan till exempel handla om redan insamlad och publicerad forskningsdata, registerdata eller öppet tillgängliga myndighets- och kulturarvsdata.
När du återanvänder data ska du vara uppmärksam på under vilken eventuell licens data tillgängliggjorts, hur data får nyttjas vidare och ska citeras. Du måste också kunna referera till var de data du arbetat med lagras och hur andra får tag på dem, ifall någon vill granska eller upprepa din studie.
För vissa data är villkoren för återanvändning tydligt definierade (och kan till exempel kräva etikprövning och särskilda informationssäkerhetsåtgärder) medan andra data kan laddas ned helt fritt och återanvändas utan begränsning.
När du återanvänder data behöver du upprätta en datahanteringsplan i de fall du bearbetar data i sådan utsträckning att de kan betraktas som ett nytt dataset. I dessa fall rekommenderas du också tillgängliggöra det nya datasetet (så öppet som möjligt, så begränsat som nödvändigt, i den mån originalkällan tillåter) samt bevara det tillsammans med projektets övriga forskningsinformation efter projektavslut.
Re3data.org - register över repositorier där forskningsdata publicerats öppet
Stöd och utbildning i datahantering
Vi erbjuder individuell rådgivning men också utbildning, specialanpassade workshops och webbinarier. Kontakta oss gärna om du som lärare, handledare, gruppledare eller prefekt är intresserad av att veta mer. Öppna evenemang annonseras löpande i medarbetarkalendern.
Exempel på återkommande utbildningar:
- Workshops i Data/Library/Software Carpentry tillsammans med KTH:s och KI:s bibliotek i Stockholm Trio.
- Open Science for PhD Students (5 ECTS) i samarbete med Engelska institutionen för doktorander från alla fakulteter och lärosäten.
Institutionernas forskningsdatanätverk
Vi bygger ett forskningsdatanätverk för att underlätta kommunikation mellan forskare och förvaltning. Varje institution välkomnas delta med en kontaktperson.