Etik vid forskningssamarbeten och utlandsforskning
När du samarbetar med andra inom din forskning kan det finnas olika riktlinjer att förhålla sig till, inte minst vid internationella samarbeten. Om du själv forskar i utlandet kan också särskilda etiska avvägningar behöva göras och säkerhetsrisker uppkomma.
Forskning på genetiska resurser och traditionell kunskap från andra länder behöver vidare leva upp till specifika krav.
Etiska frågor vid forskningssamarbeten
Olika forskningsinstitutioner kan ha olika riktlinjer att förhålla sig till och finansiärer och myndigheter kan ställa upp olika villkor för forskningens utförande. När det gäller internationella samarbeten är det dessutom viktigt att samtliga parter har koll på vilka lagar och regler som gäller i de inblandade länderna.
Det är alltid viktigt att säkerställa att utförandet av forskningen lever upp till de krav som ställs av berörda aktörer, såsom lärosäten, finansiärer och myndigheter. När flera parter av olika slag ingår i ett samarbetsprojekt blir det som regel mer att hålla reda på i detta avseende.
Även om det internationellt råder bred konsensus om vad som utgör kärnan i god forskningssed så skiljer sig olika länder åt med avseende på regelverk och organisation för etikprövning och dylikt. Detta gör det svårt att ställa upp några detaljerade generella rekommendationer, men här följer en lista på några saker som kan vara bra att tänka på.
- Den svenska etikprövningslagen har Sverige som geografiskt tillämpningsområde. All forskning som utförs i Sverige (och i övrigt är sådan att lagen är tillämplig) är prövningspliktig, även om den finansieras eller utförs av en utländsk aktör.
- Utländska aktörer kan ibland begära garantier för att vissa organ, strukturer eller rutiner finns på plats i potentiella samarbetspartners organisation, till exempel kommittéer för etikprövning eller riktlinjer och rutiner för att hantera misstankar om oredlighet i forskning. Eftersom sättet på vilket dessa saker hanteras och regleras varierar mellan olika länder finns det vid internationella samarbeten en ökad risk för missförstånd mellan aktörerna. Därför är det viktigt att hålla sig välinformerad om vad som gäller för samtliga inblandade aktörer samt att vara extra tydlig i kommunikationen. (För information om vad som gäller i olika europeiska länder, se till exempel European Network of Research Integrity Offices och European Network of Research Ethics Committees.)
- I alla typer av samarbeten är det viktigt att i avtal reglera tillgången till forskningsdata för de ingående parterna. Dels är det viktigt att själv ha tillgång till de data man baserar sina resultat på, dels är det viktigt att kunna lämna ut materialet till andra forskare för vetenskaplig granskning samt till utredande organ vid misstankar om avvikelser från god forskningssed. Stockholms universitet erbjuder forskningsstödjande tjänster för hantering, lagring, publicering och bevarande av forskningsdata.
- Det är viktigt att se till att alla berörda aktörer är införstådda med vilka regler som gäller kring sådant som offentlighet och sekretess, särskilt vid internationella samarbeten då lagstiftningen kan variera mellan berörda länder.
Som alltid gäller vissa krav på hur material som innehåller personuppgifter hanteras och när det gäller överföring av sådant material till andra länder finns det särskilda regler som måste följas. På Integritetsskyddsmyndighetens webbsidor finns mer information om detta.
Etik och risker vid forskning och studier utomlands
Särskilda säkerhetsrisker och etiska avvägningar kan uppkomma i samband med forskning som genomförs utomlands eller när studenter genomför fältarbete eller praktik i utlandet.
Forskning på genetiska resurser och traditionell kunskap
Forskning på genetiska resurser (dock ej från människa) och traditionell kunskap som rör sådana resurser måste leva upp till krav i Nagoyaprotokollet och EU ABS-förordningen. Dessa regler syftar bland annat till att säkerställa att användare av genetiska resurser (till exempel forskare) följer de regler som fastställs av de länder som tillhandahåller genetiska resurser rörande tillträde och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning (forskning och produktutveckling).
Nagoyaprotokollet och EU ABS-förordningen
Nagoyaprotokollet är ett internationellt avtal som syftar till att rättvist ta del av fördelar som härrör från utnyttjande (forskning och/eller utveckling) av genetiska resurser och/eller traditionell kunskap som är förknippad med dem.
Skyldighet och "tillbörlig aktsamhet"
Forskare som bedriver sin forskning i Sverige har en rättslig skyldighet att följa Nagoyaprotokollet, EU:s ABS-förordning och den svenska tilläggsförordningen. Forskare (users) måste visa "tillbörlig aktsamhet" (due diligence) genom att visa att tillgången till genetiska resurser och/eller traditionell kunskap associerad med dessa resurser skedde i enlighet med de lagar om ABS (Access and Benefit Sharing) som implementerats av leverantörslandet.
Vad är en genetisk resurs?
Genetiska resurser kan exempelvis vara växter eller djur eller delar av dem, till exempel frön, stamceller eller bakterier som är av verkligt eller potentiellt värde. Genetiska resurser kan användas till exempel för att utveckla läkemedel, kosmetika och hälsopreparat. Protokollet gäller inte mänskliga genetiska resurser, genetiska resurser som omfattas av specialiserade fördrag (till exempel ITPGRFA, PIP) och de som samlas in i internationellt vatten.
Vi kan hjälpa dig!
Om du anser att din forskning kan falla inom ramen för Nagoyaprotokollet och ABS-förordningen eller om du behöver deklarera "due diligence", vänligen kontakta Viviana Stechina (viviana.stechina@su.se) från Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd).
Stockholms universitet är registrerad som användare hos DECLARE (EU:s deklarationsverktyg) och SU-forskare måste lämna in sina deklarationer genom att använda denna registrering. Avdelningen för forsknings och samverkansstöd är administratör i DECLARE på SU.
För mer information, besök Naturvårdsverket som är nationell behörig myndighet i Sverige.
Viktiga dokument och verktyg
Access and Benefit-Sharing Clearing-House (ABSCH); En plattform för utbyte av information om tillgång och delning mellan de länder som har undertecknat Nagoyaprotokollet. Genom att göra relevant information om ABS tillgänglig, hjälper ABS Clearing-House användare att få tillgång till genetiska resurser och tillhörande traditionell kunskap, och leverantörer att rättvist dela på fördelarna med användningen av dem.
Kontakt
Vänd dig till etikstödsfunktionen vid Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd om du har frågor som rör forskningsetik.
För frågor rörande Nagoyaprotokollet och EU ABS-förordningen, kontakta Viviana Stechina vid Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd: viviana.stechina@su.se.