Djurförsök

Användandet av djurförsök i Sverige är reglerat i djurskydds­lagen, djurskydds­förordningen samt i djurskydds­föreskrifterna. I EU-direktivet (EU/2010/63) finns ytterligare riktlinjer. All användning av försöksdjur vid Stockholms universitet ska bedrivas i enlighet med dessa.

I Sverige får djurförsök bara användas när inga alternativa metoder finns tillgängliga. Alla djurförsök ska också godkännas av en djurförsöksetisk nämnd innan de får genomföras.

Vetenskapsrådet har tillsammans med åtta svenska universitet och lärosäten samlat information om djurförsök på webbplatsen djurförsök.info. Där kan du läsa om vad djurförsök är, varför de används, alternativa metoder till djurförsök, samt lagar och regler.

Djurförsök.info – fakta om djurförsök inom forskning

Lagstiftning, tillstånd, policy och ansvarsfördelning

Forskning med djurförsök är omgärdat av ett komplext regelverk och omfattas både av EU-lagstiftning samt svensk lagstiftning. EU-lagstiftningen som reglerar detta är EU-direktivet 2010/63/EU om skydd av djurs som används för vetenskapliga ändamål.

I svenska Djurskyddslagen finns övergripande regler för hur djur ska hanteras och skötas och i Djurskyddsförordningen samt Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om försöksdjur (L150) finns mer detaljer.

På Jordbruksverkets hemsida finns alla författningar rörande djurskydd:

Veterinära författningshandboken – Jordbruksverket.se

Forskningsprojekt som använder ryggradsdjur samt bläckfiskar behöver ett etiskt godkännande från en regional djurförsöksetisk nämnd. Försöksledaren är ägare av godkännandet.

Ansökan måste skrivas på svenska och försöksledaren är skyldig att se till att all information följer svenska lagstiftning.

Ingen genmodifierad organism får lämna godkänd lokal på SU förutom vid transport till annan anläggning som är godkänd för att hålla genmodifierade organismer.

Alla som använder sig av GMO-organismer måste genom biosäkerhetskommittén anmäla detta till aktuell myndighet, som kan utfärda ett tidsbegränsat tillstånd för den typen av verksamhet efter inspektion. Ska genmodifierade vertebrater användas måste aktuell föreståndare samt tillståndshavarkansliet kontaktas.

Ansökan för att använda genmodifierade vertebrater måste skickas via tillståndshavarkansliet.

Förutom etiskt godkännande av djurförsök kan även andra tillstånd behövas, till exempel:

  • provfiske
  • dispens eller tillstånd för provfiske i naturskyddat område
  • undantag från förordning om fisket, vattenbruket och fiskenäringen
  • tillstånd av fiskrättsinnehavaren
  • tillstånd för användning av mikroorganismer
  • CITES
  • jakt
  • ringmärkning
  • insamling eller hantering av fridlysta djur.

Stockholms universitets forskningsetiska policy

Alla vid Stockholms universitet har ett individuellt ansvar när det gäller god forskningssed, samtidigt som universitetet har ett övergripande ansvar. Vissa roller och funktioner medför ett särskilt ansvar. I Stockholms universitets forskningsetiska policy anges utgångspunkter för hur god forskningssed ska värnas och främjas, och hur ansvaret är fördelat inom verksamheten.

Forskningsetisk policy
Ansvar för god forskningssed vid Stockholms universitet

Försöksdjursorganisation vid Stockholms universitet

Tillståndshavaren är ytterst ansvarig för försöksdjursorganisationen och har till sin hjälp tillståndshavarkansliet. Varje försöksdjursverksamhet har en godkänd föreståndare knuten till sig som ansvara för verksamheten.

Tillståndshavaren ska se till att försöksdjursverksamheten bedrivs enligt Djurskyddslagen samt Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om försöksdjur (L150). Tillståndshavaren ska ge den eller de föreståndare som anges i verksamhetstillståndet, försöksdjursveterinären och försöksledaren behörighet och befogenhet att utföra sina uppgifter.

Tillståndshavarkansliets uppgift är att säkerställa att Stockholms universitets försöksdjursverksamhet följer de lagkrav som finns. Tillståndshavarkansliet har en överblick över försöksdjursverksamheten och stöttar föreståndarna vid respektive institution.

Alla försöksdjursorganisationer ska, enligt lagkrav, ha en veterinär knuten till sig. På SU finns en veterinär som arbetar i Tillståndshavarkansliet. Veterinären deltar i tillsynen av djuren, ger råd angående djurens psykiska och fysiska välbefinnande samt samråder vid ansökan av försöksdjursetiskt tillstånd.

Forskningshandläggaren arbetar i Tillståndshavarkansliet och är en administrativ resurs till tillståndshavare, djurskyddsorgan samt, vid behov, föreståndare.

Alla försöksdjursorganisationer ska, enligt lagkrav, ha ett Djurskyddsorgan. Sammansättning av och uppgifter för djurskyddsorganet finns i L150, kap 5.

Enligt Djurskyddsföreskrifterna ska Djurskyddsorganet:

  • ge den personal som hanterar försöksdjur råd i djurskyddsfrågor i samband med inskaffande, hållande, skötsel och användning av försöksdjur
  • ta fram respektive granska interna rutinbeskrivningar för övervakning, rapportering och uppföljning av försöksdjurens välfärd samt för det övergripande djurskyddsarbetet i verksamheten
  • ge personalen råd om hur de ska tillämpa 3R-principen samt informera om den tekniska och vetenskapliga utvecklingen på detta område
  • följa utvecklingen och resultatet av de djurförsök som bedrivs inom verksamheten avseende djurskyddseffekterna för de försöksdjur som används. I samband med detta ska djurskyddsorganet identifiera och ge råd om de faktorer som ytterligare bidrar till 3R-principerna.

Forskning med djurförsök utomlands

I Stockholms universitets forskningsetiska policy finns detta att läsa angående djurförsök:

I god forskningssed ingår att tillämpliga regler och riktlinjer följs och att de tillstånd som krävs inhämtas, t.ex. för forskning som avser människor eller involverar djurförsök. Om forskningen utförs utanför Sverige måste det säkerställas att såväl svenska som utländska regler och riktlinjer följs i den mån de är tillämpliga. I de fall utländsk reglering eller etiska riktlinjer medger företeelser som inte är tillåtna enligt regler och riktlinjer som gäller i Sverige ska likväl en adekvat skyddsnivå för människor och djur säkerställas, företrädelsevis genom att den svenska standarden tillämpas även i utlandet.

För all forskning som innefattar djur gäller 3R-principen (Replace, Reduce, Refine). Detta innebär att djurförsök ska ersättas med djurfria metoder där det är möjligt för att svara på den vetenskapliga frågeställningen (Replace), att så få djur som möjligt ska användas för att svara på den vetenskapliga frågeställningen (Reduce), samt att djurens förhållanden och välfärd kontinuerligt ska förbättras och att försöken ska utformas så att de blir så skonsamma som möjligt (Refine).

Djurskyddsorganet har utformat ett självskattningsformulär för forskare för bedömning om forskningen utomlands lever upp till svensk standard när det gäller djurskydd. Ifyllt formulär ska skickas till Djurskyddsorganet.

Kontakta Djurskyddsorganet för att ta del av självskattningsformuläret: do@su.se

Ansvarsfördelning

I en försöksdjursverksamhet finns många olika ansvarsområden som olika roller delar på. Alla som utför forskning med djurförsök på SU måste veta om sitt ansvar, särskilt de som är försöksledare.

Avvikelser från lagstiftning och tillstånd

Om en avvikelse sker ska aktuell försöksledare kontaktas omedelbart. Även föreståndare eller veterinär kan kontaktas. För att kontakta veterinär, forskningshandläggare eller tillståndshavare används tillståndshavarkansliets e-post.

Forskning med försöksdjur vid Stockholms universitet

Vid Stockholms universitet bedrivs forskning med djurmodeller på flera olika institutioner. Det finns flera olika försöksdjursverksamheter vid Stockholms universitet med möjlighet att använda sig av flera olika arter, inklusive vilda djur. Vid intresse för att arbeta med djurförsök på någon av verksamheterna ska respektive föreståndare kontaktas.

Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP):
tillstandshavarkansliet@su.se

Askölaboratoriet:
forestandare.djurskydd.asko@su.se

Tovetorp:
forestandare.djurskydd.tovetorp@su.se

Tovetorp:
forestandare.djurskydd.tovetorp@su.se

Akvarierummen, Zoologiska institutionen:
forestandare.zoologi@su.se

Experimental Core Facility (ECF): forestandare.mbw@su.se

Obligatorisk utbildning och praktisk träning

Enligt djurskyddsföreskrifterna ska alla som arbetar med försöksdjur, oavsett roll, ha lämplig utbildning. Förutom de lagstadgade kraven har även SU vissa interna regler angående utbildning vilka måste följas av alla som är anställda av eller utför djurförsök på SU:s verksamhetstillstånd.

Anställda på SU och de som gör djurförsök på verksamhetstillstånd som tillhör SU kan gå kurser via NCLASET (Nordic Consortium för Laboratory Animal Science Education and Training). Konsortiets teoretiska kurser görs på en gemensam lärplattform. De praktiska delarna av kurserna görs på SU i respektive verksamhet.

De kurser som finns tillgängliga är:

  • Svensk lagstiftning och etik, djurvälfärd och 3R
  • Försöksdjurskunskap Funktion C+D- gnagare och hardjur
  • Försöksdjurskunskap Funktion A- gnagare och hardjur
  • Försöksdjurskunskap Funktion A+C+D- Fisk
  • Försöksdjurskunskap- provfiske
  • Försöksdjurskunskap Funktion A+C+D- akvatiska amfibier
  • Försöksdjurskunskap Funktion A+C+D- fåglar.

PhD/masterstudent

  • Svensk lagstiftning och etik, djurvälfärd och 3R
  • Försöksdjurskunskap Funktion C+D (hantering och avlivning)
  • Försöksdjurskunskap funktion A (minimalt invasiva ingrepp) – Undantag kan göras om personen endast ska avliva djur.
  • Introduktionsutbildning av tillståndshavarkansliet – Endast för personer som börjar arbeta på SU från 2024.
  • CPD (continuous professional development)

Forskare

  • Svensk lagstiftning och etik, djurvälfärd och 3R
  • Försöksdjurskunskap Funktion C+D (hantering och avlivning)
  • Försöksdjurskunskap funktion A (minimalt invasiva ingrepp)
  • Försöksdjurskunskap funktion B (utformning av försök och projekt) – Endast om personen ska skriva försöksdjursetiska ansökningar.
  • Introduktionsutbildning av tillståndshavarkansliet – Endast för personer som börjar arbeta på SU från 2024.
  • CPD (continuous professional development).

Försöksledare

  • Svensk lagstiftning och etik, djurvälfärd och 3R
  • Försöksdjurskunskap Funktion C+D (hantering och avlivning)
  • Försöksdjurskunskap funktion A (minimalt invasiva ingrepp)
  • Försöksdjurskunskap funktion B (utformning av försök och projekt)
  • Introduktionsutbildning av tillståndshavarkansliet – Endast för personer som börjar arbeta på SU från 2024.
  • CPD (continuous professional development).

Om behov finns av en funktion B-utbildning ska aktuell föreståndare kontaktas.

För registrering på kurser som kan gås via NCLASET kontaktas tillstandshavarkansliet@su.se

Flera olika djurförsöksrelaterade aktiviteter kan räknas som CPD (continuous professional development), som till exempel:

  • Konferenser
  • Kurser
  • CPD-seminarier anordnade av lärosäten i Sverige
  • Vetenskapliga seminarier i relevant område
  • Vetenskapsrådets årliga Seminarium om aktuella försöksdjursfrågor.

Glöm inte att spara alla kurscertifikat eller certifikat för deltagande för att kunna visa din föreståndare om efterfrågat.

Aktuella webinarium och seminarium publiceras i kalender för medarbetare.

Det lokala djurskyddsorganet

Ledamöter i Stockholms universitets djurskyddsorgan är:

  • Tillståndshavaren
  • Ansvarig veterinär
  • Alla godkända föreståndare
  • En forskare
  • En försöksdjurstekniker.

Ledamöterna arbetar på institutionerna samt centra där det finns försöksdjursverksamhet.

Djurskyddsorganet får efter ansökan från försöksledaren, besluta om ändringar av ett befintligt etiskt godkännande av djurförsök under förutsättning att ändringen inte påverkar djurens välfärd negativt. Djurskyddsorganet har ett etiskt utskott (DO-E), som hanterar dessa ändringsansökningar. Utskottets uppgift och sammansättning är reglerat i djurskyddsföreskrifterna.

Exempel på ändringar som kan beslutas av DO-E, utan kostnad:

  • Lägga till en extra anläggning till godkännandet.
  • Byta försöksledare.
  • Ändra något i försöksupplägget förutsatt att förändringen inte påverkar djurens hälsa och välfärd negativt.

Exempel på ändringar som inte kan beslutas av DO-E (utan av en regional försöksdjursetisk nämnd) är:

  • Addera fler djur till godkännandet
  • Addera fler procedurer till försöksdesignen
  • Öka svårhetsgraden
  • Höja avbrytningspunkten.

Om det är osäkert ifall en ändring kan beslutas av DO-E eller inte, kan aktuell föreståndare eller Djurskyddsorganet kontaktas.

OBS! På grund av ett beslut taget av det lokala djurskyddsorganet under våren 2023, får ett etiskt godkännande endast ha tre godkända ändringsanökningar via ett lokalt djurskyddsorgan. Detta berör dock inte rent administrativa förändringar som till exempel byte av försöksledare eller tillägg av anläggning.

  • 14 maj (ansök senast 29 april).

Vid behov kan ett extra möte planeras in under sommaren.

Sedan 2021 har Djurskyddsorganet arbetat med att följa upp den forskning som görs med försöksdjur på Stockholms universitet. En blankett, ”Retrospective assessment by the AWB”, för detta har arbetats fram och skickas till de försöksledare vars etiska godkännande är på väg att gå ut (gäller endast för godkännande med svårhetsgrad måttlig).

Utvärderingarna kommer att hjälpa Djurskyddsorganet att identifiera och ge råd om de faktorer som ytterligare bidrar till 3R-principerna. Blanketten skickas från Djurskyddsorganets e-post och är viktigt att besvara (endast åtta frågor).

Kontakt: do@su.se

Kontakt

Tillståndshavarkansliet
Frågor om djurförsök
tillstandshavarkansliet@su.se
Djurskyddsorganets etiska utskott (DO-E)
do@su.se
Etikstöd
Etikstödsfunktionen vid Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd.
etik@fs.su.se

Senast uppdaterad: 2024-04-25

Sidansvarig: Tillståndshavarkansliet (Området för naturvetenskap)