Undertextning vs tolkning
Det finns viktiga skillnader mellan allmänt riktat stöd och riktat pedagogiskt stöd. Institutionen ansvarar för allmänt stöd och tillgänglighet, medan kostnader för riktat pedagogiskt stöd ofta täcks till stor del av nationella medel. Tolkning klassificeras som riktat pedagogiskt stöd, medan undertextning är allmänt stöd.
Tolkning av förinspelat material
Tolkverksamheten får ofta frågan om huruvida förinspelade föreläsningar kan tolkas istället för att undertextas. Undertextning är användbart för många fler studenter än bara döva och hörselskadade och kan därför inte betraktas som riktat pedagogiskt stöd. Det finns ett undantag där tolkning av förinspelat undervisningsmaterial kan bli aktuellt. Det är då en student som studerar med teckenspråkstolk behöver få inspelat material tolkat till svenskt teckenspråk istället för att läsa undertexten. Resonemanget bakom detta undantag är att döva studenter ska få samma förutsättning till inlärning som hörande studenter. Hörande läser kurslitteratur och lyssnar på inspelade föreläsningar och teckenspråkiga studenter läser kurslitteratur och ska få ”lyssna” på föreläsningar på sitt eget språk. I dessa fall kan alltså undertextning kompletteras med teckenspråkstolkning för att ge en likvärdig förutsättning.
Det är viktigt att beställa teckenspråkstolkning i god tid så att tolkningen kan vara klar innan materialet görs tillgängligt för studenterna. En teckenspråkstolk kan avstå från att tillåta öppen publicering av en tolkning med hänvisning till GDPR.
Lagar och regler för tillgänglighet
Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen) gäller på landets alla lärosäten. Det har dock varit oklart vilka filmer på ett lärosätes webbplatser som ska undertextas. Flera lärosäten har kommit fram till att endast filmer på publika sidor ska undertextas, medan undervisningsmaterial på stängda kurshemsidor inte omfattas av kravet. Om en döv eller hörselskadad student deltar i en kurs med förinspelat material gäller Diskrimineringslagen, inte DOS-lagen, som ställer krav på läraren att tillgängliggöra undervisningsmaterialet.
Exempel på material som behöver undertextning
Material som du som är lärare behöver kontrollera för undertextning inkluderar:
- Egenproducerade filmer
- Förinspelade föreläsningar
- Live-inspelade lektioner som publiceras direkt efter inspelningen
- Filmer och klipp från internet, såsom YouTube
- Filmer från mediebolag (till exempel SVT)
Om det av upphovsrättsliga skäl inte går att undertexta en film kan andra alternativ övervägas. En transkription med tidkoder kan vara ett alternativ, där tidkoderna gör det möjligt att se var transkriptionen ligger i förhållande till filmen. En till synes enkel lösning är att använda autogenererad undertextning men den metoden har ofta brister. Om föreläsningen är på engelska kan det fungera någorlunda väl men kvaliteten försämras betydligt om föreläsningen är på svenska, särskilt om den innehåller många facktermer. En efterbearbetning där fel rättas till är nödvändig för att kvaliteten ska bli tillräckligt bra.