Enligt Högskoleförordningen (1993:100) ska lärosätena pröva tidigare lärande i olika former för såväl behörighet som tillgodoräknande (6 och 7 kap.). Det samlade lärande som finns hos varje individ brukar också kallas för reell kompetens. I de fall det tidigare lärandet inte finns dokumenterat, alternativt är dokumenterat på ett sådant sätt att det inte går att bedöma, rekommenderas validering.

Vad är validering?

Validering är ”en strukturerad process som innehåller fördjupad kartläggning, bedömning och ett erkännande av kunnande som en person besitter oberoende av hur det förvärvats” (SOU 2019:69). Inom högskolan används validering främst för två syften, att pröva individers lärande och kunnande för behörighet vid antagning eller för tillgodoräknande inom utbildning. Validering sker alltid i förhållande till på förhand fastställda bedömningskriterier.

En sökande eller student har rätt att få sina kunskaper validerade för behörighet eller tillgodoräknande. En sökande eller student ska därför erbjudas att genomgå en validering för att de kunskaper de åberopar som grund ska gå att bedöma. Validering som process är dock alltid frivillig att genomgå.

Vad är reell kompetens?

Reell kompetens är den samlade, faktiska, kompetens som en individ har oberoende av hur, när och var den har utvecklats. Reell kompetens omfattar kunnande utvecklat genom olika former av utbildning, arbete och annan verksamhet.

Hur arbetar Stockholms universitet med validering?

Behörighetsbedömning baserat på reell kompetens samordnas och prövas av Antagningen på SU, men i förekommande fall görs bedömning även på institution. Instruktioner för den som vill åberopa reell kompetens för att styrka behörighet finns på hemsidan.

Vid ansökan om tillgodoräknande baserat på reell kompetens genomförs validering vid den institution som ansvarar för den utbildning som tillgodoräknandet gäller. Om ansökan om tillgodoräknande sker via Ladok får studenter även information av Examensgruppen som samordnar ansökan om tillgodoräknande via Ladok.

Studentavdelningen genomför också validering av yrkeskunskaper för behörighet till Yrkeslärarprogrammet på Stockholms universitet. Då genomförs valideringsprocessen i systemet Valda.

Validering förekommer också i andra sammanhang i enlighet med enskilda förordningar, till exempel inom uppdragsutbildning eller inom VAL (Vidareutbildning av lärare).

Hur arbetar Studentavdelningen med validering?

Utöver bestämmelserna i lag och förordningar samt andra nationella och europeiska rekommendationer har Studentavdelningen också tagit fram en Vägledning för validering. Dokumentet finns i universitetets regelbok och ska ses som ett komplement till Antagningsordningen och Regler och handläggningsordning för tillgodoräknande.

Här finns stöddokumentet: Vägledning för validering på Stockholms universitet.

Studentavdelningen kan tillhandahålla stöd i samband med validering vid institutionerna, gällande frågor som rör process och rutiner, vägledningsarbete och former för kartläggning, bedömning och dokumentation. Vidare har Studentavdelningen god kännedom om de regelverk som berör validering i högskolan och sköter omvärldsbevakning i frågor kopplade till validering. Studentavdelningen ingår även i såväl nationella som europeiska nätverk för validering i högskolan. Vid behov kan Studentavdelningen förmedla kontakter med andra lärosäten och organisationer både i Sverige och i Europa på temat validering.

Institutionerna är välkomna att kontakta Studentavdelningen via validering@su.se. Denna adress är enbart till för medarbetare och ska inte lämnas ut till sökande och studenter. Dessa ska in första hand hänvisas till hemsidan vid frågor om validering av reell kompetens.

Behörighet genom reell kompetens - Stockholms universitet

Tillgodoräknande av studier och yrkesverksamhet - Stockholms universitet

Relaterad läsning om validering

Annan litteratur

  • Andersson P., Fejes A. (2010) Kunskapers värde – validering i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Senast uppdaterad: 2026-09-08

Sidansvarig: