Bibliometri och publiceringsanalys

Vad är bibliometri?

Begreppet bibliometri beskriver det kvantitativa studiet av vetenskapliga publikationer. Med utgångspunkt i det som forskare publicerar studeras kunskapsproduktion och kunskapsanvändning i högre utbildning.

Tillämpningen av bibliometri skiljer sig åt mellan ämnesområden med olika traditioner för publicering och citering. Beroende på ämnesområde används olika mätmetoder och datakällor.

Bibliometri vid Stockholms universitet

Publiceringsfrekvens för hela universitetet är inkluderat i universitetets årsredovisning. Ibland mäts också publikationers citeringsgrad per artikel. Analyser av till exempel institutioners publiceringsaktivitet, publikationers genomslagskraft eller sampublicering (över ämnes-, institutions- eller lärosätesgränser) kan göras vid behov och på beställning.

Humanistiska och Samhällsvetenskapliga fakulteterna gör årliga utvärderingar av publikationer enligt ett egenutvecklat poängsystem. Detta görs för att kunna jämföra forskares publiceringsaktivitet mellan institutioner och ämnesområden. Dessa analyser påverkar till viss del fakulteternas tilldelning av medel.

Det är viktigt att du är noggrann och registrerar alla dina publikationer i DiVA för att dels bidra till korrekta analyser men också för att främja forskningens trovärdighet.

Läs mer om tillgänglig och trovärdig publicering.

Datakällor för bibliometri

Bibliometriska analyser kan innefatta olika typer av mätmetoder och datakällor. Publiceringsdata registreras i flertalet databaser både nationellt och internationellt. Vid Stockholms universitet används databaserna DiVA, Norges register över vetenskapliga publiceringskanaler, Web of Science och Scopus för dessa analyser. Alla användare på Stockholms universitet har tillgång till databaserna om de är inloggade via bibliotekets webbplats.

DiVA

Stockholms universitet analyserar årligen den vetenskapliga verksamheten via de publikationer som registreras i Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Det används för elektronisk registrering, publicering och arkivering av publikationer från 47 lärosäten och forskningsinstitutioner. Publikationer som registreras i DiVA överförs automatiskt till den nationella databasen SwePub, som innehåller vetenskaplig publicering vid svenska lärosäten.

Publikationer i tidskrifter och serier som indexeras i Web of Science eller Scopus importeras automatiskt. Övriga publikationer måste du registrera manuellt.

Varje institution har en person som är ansvarig för administration i DiVA. Kontakta dem i första hand om du har frågor. Biblioteket har också en arbetsgrupp som ansvarar för samordning och datakontroll i DiVA.

Registrera dina publikationer i DiVA

Läs mer om tillgänglig och trovärdig publicering

Sök i Stockholms universitets DiVA

Sök i SwePub

Norsk databas för statistik om högre utbildning

I Norge finns en databas som innehåller en lista över publiceringskanaler. Kanalerna är sorterade i olika nivåer av vetenskaplighet. Databaser kallas ibland för ”norska listan”, och används för att säkerställa att forskares skrifter är publicerade enligt god vetenskaplig praxis.

Listan innehåller godkända publiceringskanaler för tidskrifter, bokserier och förlag. Dessa kanaler graderas på en skala mellan 0 och 2:

• Nivå 0 indikerar att kanalen har nationell spridning och att den inte har någon vetenskaplig granskningsprocess.
  
• Nivå 1 indikerar att det är en kanal med en vetenskaplig granskningsprocess och en internationell läsekrets.
  
• Nivå 2 visar att kanalen är av internationellt hög klass när det gäller granskning av publicerade artiklar och böcker, och urvalet utgör de översta 20 procenten av den totala mängden kanaler.
  

Rankningen görs årligen, och listan utvärderas av norska vetenskapliga experter inom respektive ämnesområde. Forskare kan anmäla nya publiceringskanaler för granskning, och kriterierna för inkludering finns öppet tillgängliga.

"Norska listan" - Register over vitenskapelige publiseringskanaler
Kriterier för inkludering i "norska listan"

Web of Science

Den mest använda databasen för att mäta citeringar är Web of Science, och det är från denna som den årliga mätningen av "Journal Impact Factor" kommer.

Web of Science är en databas med publicerade artiklar, och i viss mån även boktitlar som ingår i serier. Numera ägs den av analysföretaget Clarivate.

Databasen består av flera delar, men de vanligaste är "Science Citation Index" och "Social Science Citation Index". Materialet som indexeras är kvalitetssäkrat genom en ansökningsprocess där hårda krav ställs på att publikationerna är sakkunniggranskade och digitalt representerade på rätt sätt.

Båda dessa index används för att skapa den årliga statistiken från Journal Citation Reports, som i sin tur genererar Journal Impact Factor. Denna Impact Factor är ett mått som visar antal citeringar i genomsnitt per artikel under ett kalenderår och inkluderar artiklar som publicerats i respektive tidskrift under de två årsvolymer som kommit ut åren innan citeringsåret.

Det finns också ett "Arts & Humanities Citation Index", men där skapas ingen statistikrapport över citeringar, och tidskrifter rankas inte efter Impact Factor.

Web of Science
Den årliga mätningen av Journal Impact Factor

SCOPUS

Citeringsdatabasen SCOPUS ägs av förlaget Elsevier. Den kom till som ett alternativ till Web of Science för att det skulle finnas fler möjligheter till analyser och för att kunna inkludera fler tidskrifter och bokserier än de som tagits upp av konkurrenten.

SCOPUS analyserar antal citeringar per artikel eller tidskrift, men det mäter med andra mått och inkluderar fler datakällor. Det finns även en tjänst som heter "SCImago Journal & Country Rank (SJR)" som jämför olika publiceringskanaler.

SCOPUS har en fritt tillgänglig hemsida där man kan jämföra publiceringskanaler utifrån olika bibliometriska mått.

SCOPUS
SCImago Journal & Country Rank (SJR)
SCOPUS (jämför publiceringskanaler)

Kontakt

DiVA-gruppen
För frågor om registrering i DiVA etc.
E-post: diva@su.se

För frågor om bibliometri och forskningsutvärdering
E-post: bibliometri@su.se