Tillgänglig och trovärdig publicering
Publicerade forskningsresultat ska vara trovärdiga och tillgängliga. Därför är det viktigt att tänka strategiskt om hur du synliggör och sprider din forskning. Universitetet följer också upp din publiceringsaktivitet för utvärdering.
Trovärdig spridning av forskning
Att offentliggöra forskningsresultat genom publicering är en lagstadgad uppgift för alla forskare. Traditionellt har vetenskaplig publicering avsett vetenskapligt granskade artiklar eller böcker. Idag har den tekniska utvecklingen möjliggjort att fler värdefulla resultat ur forskningsprocessen kan tillgängliggöras.
Vad, hur och var du väljer att publicera beror på vad som bidrar till kunskapen i ditt forskningsfält och vad som värderas där. Antalet artiklar är vad som i traditionellt räknats i meritbedömningar men fler typer av publikationer kan komma att bli meriterande i framtiden och reformer av forskningsutvärdering och meriteringssystem diskuteras, bland annat genom CoARA (Coalition for Advancing Research Assessment).
Exempel på publikationer utöver de traditionella formaten är forskningsdata, så kallade "preprints", programkod, metodbeskrivningar, enkäter, rapporter, konferenspresentationer och lärresurser. Dessa vetenskapliga bidrag kan publiceras formellt med en öppen licens (till exempel Creative Commons, CC BY) via lämpliga plattformar eller repositorier, för att göras så öppna och FAIR som möjligt.
Publicera i enlighet med FAIR-principerna
Rekommendationen är att publicera i kanaler (det vill säga förlag, tidskrifter eller repositorier) som bidrar till att göra ditt material så FAIR som möjligt. FAIR står för sökbar, tillgänglig, interoperabel och återanvändbar. Framförallt tre saker är centrala för FAIR:
- fylliga, standardiserade metadata som beskriver publikationen och gör den lätt att hitta.
- en unik, beständig identifierare för publikationen (till exempel en digital object identifier, DOI) som gör det möjligt att spåra och länka till publikationen.
- en tydligt angiven licens som anger hur publikationen får återanvändas och ska citeras (till exempel Creative Commons CC-BY-licens).
Detta gör materialet enklare för både maskiner och människor att hitta, ladda ner, förstå, hantera och återanvända. Det är också enklare för dig att arkivera ditt forskningsprojekt om du redan publicerat resultat enligt FAIR-principen.
Välj en pålitlig publiceringskanal
I olika forskningsfält finns olika praxis kring hur du når dina relevanta målgrupper och vilka publiceringskanaler som är meriterande. Det är ofta bra att sampublicera med andra forskare för en bredare internationell spridning. När du ska publicera artiklar eller böcker bör du vara särskilt uppmärksam på:
- om kanalen erbjuder sakkunniggranskning (peer-review),
- publiceringskanalens relevans i ditt forskningsfält,
- möjligheten att publicera med öppen tillgång.
Registrering av publikationer
Publiceringsaktiviteten vid universitetet ska registreras i DiVA. Data om publikationer följs regelbundet upp och analyseras med hjälp av bibliometriska mått. I vissa fall kan sådan information användas vid fördelning av medel och i meritbedömning. Att dina publikationer kan hittas är således viktigt. En felstavning av namn eller organisation kan göra att din publicering inte räknas.
Använd beständiga identifierare
För att informationen om publikationer ska bli så rätt som möjligt rekommenderas du att i största möjliga utsträckning använda beständiga identifierare för olika typer av viktig information som till exempel:
- Publikationer – Digital Object Identifier (DOI)
- Forskare – Open Researcher and Contributor ID(ORCID)
- Lärosäte – Research Organization Registry (ROR) för Stockholms universitet https://ror.org/05f0yaq80
- Institution – Kopiera namnet på din institution för att undvika stavfel: engelska / svenska
Beständiga identifierare är länkar som inte bryts och inte kan förväxlas (till skillnad från URL:er). Detta möjliggör effektiv länkning och högre datakvalitet som är enklare att följa upp, både för dig själv och för lärosätet.
Vad är en beständig identifierare (persistent identifier) - wikipedia
Registrera ditt ORCID
Registrera gärna ett Open Researcher and Contributor ID (ORCID) att uppge i samband med all din publicering för att särskilja dig från andra forskare. Om du fyller din ORCID-profil med information och håller den uppdaterad så kan du exportera informationen till många andra system (för att enkelt skapa akademiska CV:n, till exempel) och slipper manuell inmatning i fler än ett system. Den som söker forskningsmedel i Prisma måste ange ett ORCID. Du kan logga in i ORCID med hjälp av ditt SU-id.
Registrera ett ORCID – din egen beständiga identifierare
Publicering med ISBN
För enstaka publikationer som till exempel böcker eller rapporter ska ett unikt ISBN registreras. Det är ett unikt nummer som gör att din bok hittas i olika system och bibliotekskataloger. Varje format, till exempel en tryckt bok, en e-bok eller en pdf ska ha ett eget ISBN. Ange alla ISBN på bokens tryckortssida.
Läs mer om ISBN hos Kungliga biblioteket
För att visa trovärdigheten ska det via ISBN tydligt framgå att det är en publikation från Stockholms universitet. Om din institution inte har en egen lista kan universitetsbiblioteket tilldela dig ISBN. Kontakta publish@su.se för att få ett ISBN. Ange följande detaljer: Författare, titel, serie, utgivningsår, format för publicering.
Länka samman din forskning
Att publicera och länka samman dina vetenskapliga bidrag kan innebära att du får fler läsare och fler citeringar. Du bör till exempel länka till underliggande data (med hjälp av datats DOI eller annan beständig identifierare) när du publicerar en artikel, och omvänt.
The citation advantage of linking publications to research data
Kontakt
- Öppen tillgång och publiceringsavgifter (APC): openaccess@su.se
- Vetenskaplig publicering, Stockholm University Press, upphovsrätt och öppna licenser: publish@su.se
- Publicering av forskningsdata, programkod och andra forskningsresultat: opendata@su.se
- Avhandlingsstöd: avhandlingssupport.sub@su.se