Planera din forskningskommunikation
Den här sidan erbjuder tips och resurser för forskare som vill dela med sig av sin expertis till den bredare allmänheten och kan användas som en fristående guide för att formulera ditt budskap. Den kan även användas som utgångspunkt för en djupare dialog med rådgivare vid Kommunikationsavdelningen.
Information ≠ kommunikation. Fakta och forskningsresultat är information. Kommunikation är processen att sprida information till en publik i syfte att förändra attityder och beteenden, att använda information som ett verktyg. Kontakt med din publik blir ännu viktigare när du planerar möten med det lokala samhället, dialoger med intressenter eller initiativ för medborgarforskning.
En plan för din forskningskommunikation är ett verktyg som hjälper dig att tänka igenom processen att omvandla information till kommunikation.
Grunderna
Stockholms universitets webbplats erbjuder forskare olika sätt att synas inför press och allmänhet. Grunden är din profilsida och beskrivningar av forskningsprojekten. Dessa är bland de mest besökta typerna av sidor på vår webbplats och tid som läggs ner på att skapa engagerande texter och bilder kommer att löna sig.
Guide till tjänster och rådgivning som erbjuds av Kommunikationsavdelningen.
Målet med kommunikationen
Vad vill du uppnå? Hur skulle framgång se ut? Öka medvetenheten, förändra attityder och beteenden, sprida information, framkalla handling…?
Nulägesanalys
Försöker du lösa ett problem? Tillgodose ett behov? Vilka utmaningar kan du möta? Vilka positiva aspekter av den nuvarande situationen kan du använda dig av?
En SWOT-analys kan vara till hjälp. Utvärdera den nuvarande situationen eller den vetenskap du kommunicerar, eller gör separata listor för båda:
- Styrkor
- Svagheter
- Möjligheter
- Hot
Publik
Gör en lista över de målgrupper du vill nå och prioritera dem. Vilka behov och tidigare kunskaper har de? Behöver du mer information för att göra dessa bedömningar?
Sätt dig in i deras situation och föreställ dig hur deras sätt att tänka kan skilja sig från ditt, visa empati. Vad skulle du vilja att de vet, tänker och/eller gör?
Budskap
Att definiera ditt budskap är det absolut viktigaste steget för att skapa vetenskapliga budskap med potential att nå fram. Det är steget där du bygger en bro från din forskning till din publik. De viktigaste frågorna är: Vad kan du säga som når din publik och uppnår dina mål? Är budskapet relevant och lämpligt för publiken?
Ett utmärkt verktyg för att skapa ett kraftfullt, riktat budskap är Message Box som utvecklats av COMPASS, en koalition av forskare, ideella organisationer, press och utbildningsinstitutioner.
Budskapsboxen - The message box
Budskapsboxen presenterar de evidensbaserade kärnprinciperna för effektiv kommunikation i ett format som specifikt tar itu med de vanligaste problemen för forskare. Även om den ursprungligen utvecklades för marinforskare och naturvetare, är den väl lämpad för humaniora och samhällsvetenskap. Den är tillräckligt flexibel för att planera uppsökande kampanjer, presentationer och medieintervjuer och de flesta andra genrer inom kommunikation.
Skapa din egen budskapsbox
COMPASS webbplats för budskapsboxen ger insikt i hur du utvecklar ditt budskap. Nedan följer en snabbguide; för mer information går COMPASS webbplats in på djupet och ger specifika exempel.
Målgrupp
Kärnan i budskapsboxen är att hitta sättet att koppla ditt arbete till din målgrupp. Om du listade mer än en målgrupp ovan (dvs. myndigheter och allmänheten) bör du fylla i en budskapsbox för varje.
Frågan: Vad arbetar du med (i stort sett)?
Vilka sökord skulle du söka för att hitta ditt ämne online?
- Identifierar den övergripande frågan.
- Koncis och tydlig, några få ord.
Problemet: Vilken specifik dimension av frågan tar du upp?
- Mer fokuserad på ditt specifika arbete än den bredare "frågan".
- Mer än en? Försök att prioritera eller eliminera (tänk på målgruppen).
Jaha, och sen då? Varför ska din målgrupp bry sig?
- Detta kommer att vara olika för varje målgrupp.
- Vad värdesätter din målgrupp?
- Hur påverkar det dem eller något de bryr sig om?
Lösningen: Vad kan de göra åt det?
- Hur åtgärdar den "problemet"? "Problemet" kan behöva förfinas.
- Har din publik makten att göra detta? Publiken kan behöva omprövas.
Fördelen: Vilka är de positiva resultaten om dessa steg vidtas?
- Vem gynnas och hur?
Budskapsboxen är en iterativ process. Eftersom alla delar måste passa ihop upprepas processen i flera cykler för att gradvis förbättra, förfina och närma sig ett önskat slutresultat. Det kan vara mycket konstruktivt att dela och diskutera ditt arbete med människor som har andra erfarenheter.
Kanaler och avsändare
Var kan du nå din publik? Hur du distribuerar ditt budskap beror på ditt mål och dina målgrupper. Är det via webben, e-post, sociala medier, särskilda grupper, föreläsningar, evenemang eller press? De flesta kommunikationskampanjer använder mer än en kanal. Många gånger är det mer effektivt att använda befintliga kanaler än att börja från ingenting. Är det vettigt att samarbeta med en annan organisation eller arbeta med en annan yrkesperson? Ska en enskild person eller en större organisation stå som avsändare?
Tjänster för medarbetare på Stockholms universitet
Timing
När kan du få bäst resultat? Behöver du publicera flera gånger? Finns det några aktuella händelser eller nyhetsartiklar som kan göra ditt bidrag särskilt relevant?
Budget
Vad kommer det att kosta och vilka resurser har du? Är din budget (i tid och pengar) lämplig för den effekt du vill uppnå? Kan det vara fördelaktigt att anlita en kommunikationsexpert för områden som du kämpar med eller inte har tid med?
Hållbarhet
Om din kommunikation är mer än en engångsföreteelse, vem kommer att fortsätta arbetet (webbuppdateringar, sociala mediekanaler, kontaktupprätthållande)? Hur kan du lära dig av det här projektet för att lyckas bättre med ditt nästa projekt? Vilka verktyg bör du börja utveckla (nätverk, e-postlistor etc.)? Hur kan insikter från det här projektet hjälpa andra att lyckas?
Hur man undviker de vanligaste fallgroparna
Fokusera på tydlighet
Du behöver inte förenkla ditt arbete för mycket för att göra skillnad, men du måste gräva djupt för att presentera dina argument så tydligt som möjligt. Det innebär att begränsa jargong till ett absolut minimum och ersätta statistiska uttryck med ord.
Undvik informationseffekten
Det finns en gräns för hur många nya informationsbitar människor kan ta till sig samtidigt. Se till att dina exempel och argument är finslipade. Mindre är ofta mer.
Vänd den akademiska strukturen på huvudet
De flesta målgrupper förväntar sig de viktigaste delarna (för dem, förstås) först: resultat och implikationer. Inkludera bakgrund och metod sparsamt, endast när det är absolut nödvändigt. Detta är särskilt viktigt i dokument som kommer att läsas snabbt, som pressmeddelanden och policybriefs.
Skapa en koppling
Försök att förstå din målgrupp. Vad kämpar de med? Hur kan ditt arbete hjälpa dem? Hur föredrar de att kommunicera? Håll dessa frågor i förgrunden när du utvecklar dina kommunikationsplaner.
Kommunikation är inte bara information. Det är information som knyter an till och inspirerar till handling hos en målgrupp.
Fördjupningsmaterial
Ladda ner arbetsbladet för planering av forskningskommunikation med budskapsbox docx, 411.1 kB.(engelska).
Tjänster från Stockholms universitets pressavdelning
Principer för forskningskommunikation från Danmarks universitet (engelsk version längst ner på sidan)
Dessa principer betonar transparens: författarskap, graden av enighet i forskarsamhället, potentiella intressekonflikter och avgränsning av fakta från åsikter. Avsnittet om att kommunicera osäkerhet är särskilt relevant, men kom ihåg att osäkerhet bör uttryckas på ett sätt som är förståeligt för din publik: ord snarare än ekvationer.
Att kommunicera forskning – tips och råd från Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådet har publicerat en kort guide till forskningskommunikation som presenterar de breda fördelarna med forskningskommunikation och några exempel på interaktiva projekt.
Guide till forskningskommunikation från Vetenskap & Allmänhet.
En guide till potentiell publik och faktiska projekt som inkluderar tvåvägsdialog och samarbete med icke-forskare.