English

God forskningssed och oredlighet i forskning

Här kan du läsa om god forskningssed, och vilket ansvar du och andra har. Du kan också läsa om oredlighet i forskning och andra avvikelser från god forskningssed, samt om hur misstankar om sådant hanteras och anmäls.

God forskningssed

Enligt Högskolelagen (1992:1434) ska vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas i högskolornas verksamhet (3a§). Det finns ingen exakt definition av ”god forskningssed” eller motsvarande engelska termer. Det kan beskrivas som ”den moraliska praxis som utvecklas då forskningens olika aktörer i dialog med det omgivande samhället kritiskt reflekterar kring forskningsverksamheten” (God sed i forskningen, SOU 1999:4), eller som ”de samlade etiska kraven på hur god forskning bör bedrivas” (God forskningssed, VR, 2017).

Stockholms universitets forskningsetiska policy pekar ut de fyra grundläggande principer som anges i The European Code of Conduct for Research Integrity som vägledande när det gäller god forskningssed. Kodexen reviderades 2023, men SU hänvisar tills vidare till den tidigare versionen från 2017.

De fyra principerna är:

  1. Tillförlitlighet i fråga om att säkerställa forskningens kvalitet, vilket avspeglas i design, metod, analys och utnyttjande av resurser.
  2. Ärlighet i fråga om att utveckla, genomföra, granska samt rapportera och informera om forskning på ett öppet, rättvist, fullständigt och objektivt sätt.
  3. Respekt för kolleger, forskningspersoner, samhälle, ekosystem, kulturarv och miljö.
  4. Ansvarighet för forskningen från idé till publicering, för ledning och organisation, för utbildning, tillsyn och mentorskap samt för dess vidare konsekvenser.

Ansvar för god forskningssed vid Stockholms universitet

I Stockholms universitets forskningsetiska policy beskrivs universitetets övergripande syn på arbetet med att värna och främja god forskningssed. I policyn anges utgångspunkter för det arbetet och hur ansvaret är fördelat inom verksamheten.

Alla har ett ansvar för god forskningssed

Alla vid Stockholms universitet har ett eget ansvar när det gäller god forskningssed. Varje forskare ansvarar för att följa god forskningssed i sin egen forskning och alla vid universitetet ska hålla sig informerade om och följa de regler och riktlinjer som gäller inom det forskningsetiska området. Att ta sitt individuella ansvar innebär bland annat att

  • kontinuerligt ta till sig information om och delta i den utbildning om god forskningssed som erbjuds
  • ta del av aktuella regler, riktlinjer och styr- och stöddokument inom det forskningsetiska området
  • agera ansvarsfullt och följa gällande tillämpliga regler och riktlinjer inom det forskningsetiska området, inklusive interna styrdokument och beslut
  • bidra till en god gemensam forsknings- och arbetsmiljö och till det kollegiala samtalet kring forskningsetiska frågor
  • vid behov söka råd och stöd om god forskningssed.

Stockholms universitet som organisation har ett övergripande ansvar

Universitetet har ett övergripande ansvar för att den forskning som bedrivs vid universitetet utförs i enlighet med god forskningssed och att vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas i verksamheten. Däri ingår att försöka uppnå en hög nivå av medvetenhet och kunskap om god forskningssed, samt en god forsknings- och arbetsmiljö som präglas av öppenhet och respekt. Det övergripande ansvaret innebär att

  • alla som bedriver eller deltar i forskning eller forskningsliknande verksamhet ska erbjudas tillräcklig och kontinuerlig information och utbildning om god forskningssed och gällande regler, samt övriga resurser som krävs för att de ska kunna ta sitt individuella ansvar (se ovan) och det särskilda ansvar som följer med vissa roller (se nedan)
  • det ska finnas tydliga interna styrdokument inom det forskningsetiska området
  • det ska finnas ändamålsenliga strukturer för att främja god forskningssed inklusive regelefterlevnad inom det forskningsetiska området (detta innefattar strukturer för stöd, kontroll och uppföljning).

Vissa roller och funktioner innebär ett särskilt ansvar

Vissa roller och funktioner innebär ett särskilt ansvar för god forskningssed.

Prefekter och motsvarande har ett övergripande ansvar för att forskning vid institutionen och motsvarande utförs i enlighet med god forskningssed. I detta ingår ett ansvar för att skapa goda forskningsmiljöer, ge alla vid institutionen goda förutsättningar att ta sitt individuella ansvar (bland annat genom att se till att alla erbjuds information, utbildning samt råd och stöd i frågor som rör god forskningssed), liksom att ta hand om eventuella organisatoriska brister som riskerar att leda till att regler inte efterlevs.

Prefekter och motsvarande ansvarar även för att åtgärder vidtas för att förebygga att forskning som enligt etikprövningslagen kräver ett godkännande från Etikprövningsmyndigheten utförs utan ett godkännande eller i strid med villkor som har meddelats i samband med ett sådant godkännande (läs mer om etikprövning av forskning som avser människor här). Prefekter och motsvarande företräder universitetet gentemot Etikprövningsmyndigheten och Överklagandenämnden för etikprövning.

Dekanerna har ett övergripande ansvar för att forskning vid fakulteten utförs i enlighet med god forskningssed, och de ansvarar därmed även för att prefekterna/motsvarande har tillräckliga befogenheter, kompetens och resurser för att fullgöra sitt övergripande ansvar. Rektor ansvarar i sin tur för att dekanerna har tillräckliga befogenheter, kompetens och resurser för att fullgöra sitt övergripande ansvar.

Lärare och forskare som handleder doktorander/studenter vars arbeten innefattar forskning eller forskningsliknande moment har ett särskilt ansvar för att doktoranderna/studenterna får information om reglering, riktlinjer och styr- och stöddokument samt att de deltar i utbildning om god forskningssed. I handledarens roll ligger också att bidra till att skapa goda miljöer och att ge doktoranderna/studenterna vägledning i frågor om god forskningssed.

Doktorander och studenter har ett individuellt ansvar för att ta till sig information och utbildning som ges, och att följa handledarens anvisningar, så länge detta inte innebär att avvika från god forskningssed.

Universitetets tillståndshavare för djurförsök ansvarar bland annat för att det finns tillräckligt med personal och resurser för försöksdjursverksamheten så att den kan utföras enligt gällande bestämmelser. Den forskare som ansvarar för genomförandet av ett djurförsök ansvarar också för att det finns ett etiskt godkännande, att försöket utförs i enlighet med detta, samt att allt onödigt lidande förhindras.

Stöd och resurser rörande god forskningssed

Du kan lära dig mer om god forskningssed genom att läsa på medarbetarwebbens sidor om forskningsetik, där du också hittar Stockholms universitets forskningsetiska policy. Du rekommenderas också att läsa Vetenskapsrådets skrift God forskningssed (2024).

Ett viktigt dokument som Stockholms universitets forskningsetiska policy vilar på och som är av central vikt för forskare vid universitetet är The European Code of Conduct for Research Integrity, utgiven av All European Academies 2017. Kodexen kallas även ALLEA-kodexen, och kom i en reviderad version 2023.

Etikstödfunktionen vid Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd erbjuder digitala workshops om denna kodex för institutioner, forskargrupper och andra som vill lära sig mer om koden och hur dess principer tillämpas inom olika forskningsområden.

The European Code of Conduct for Research Integrity, även kallad “ALLEA-kodexen”, presenterar grundläggande principer för god forskningssed, beskriver god forskningssed inom ett antal områden liksom oredlighet i forskning och andra avvikelser från god forskningssed.

Det är viktigt att alla vid Stockholms universitet som utför eller deltar i forskning känner till de grundläggande principer som presenteras i kodexen, och förstår hur dessa principer tillämpas inom sitt forskningsområde. För att underlätta detta erbjuder etikstödfunktionen vid Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd en digital workshop som kan ges vid institutioner, för forskar- eller doktorandgrupper eller i andra sammanhang.

Workshopen kan anpassas efter behov och önskemål men består i sitt grundupplägg av korta presentationer, interaktiva moment och diskussioner som syftar till att ge en grundläggande inblick i kodexens innehåll samt hur kodexen kan tillämpas inom det egna forskningsområdet. Deltagarna får också ett antal förberedelseuppgifter att lämna in före workshopen. I grundupplägget tar workshopen 3,5 timmar.

Välkomna att kontakta oss om ni är intresserade av en workshop hos er! Skriv till etik@fs.su.se

Som forskare kan du kan vända dig till etikstödsfunktionen vid Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd om du har frågor eller funderingar som rör forskningsetik eller om hur du kan ta ditt ansvar när det gäller god forskningssed. Det kan handla om frågor som rör etikprövning, etiska riktlinjer, avvikelser från god forskningssed eller andra aspekter av etik i forskningen.

När det gäller stöd i frågor som gäller djurskydd ansvarar universitetets djurskyddsorgan, och när det gäller information till forskare ansvarar tillståndshavarkansliet.

Oredlighet i forskning

När det gäller ”oredlighet i forskning” finns det ingen globalt accepterad definition, men vanligtvis används det för att beteckna särskilt allvarliga avsteg från god forskningssed.

Kärnan i begreppet anses vara fabricering, förfalskning och plagiat (vanligen förkortat till FFP), men det kan även anses inkludera andra företeelser som exempelvis stöld, felaktigt hävdande av författarskap, försvårande av vetenskaplig granskning, felaktig redovisning av finansiering, underlåtenhet att söka och följa etiska tillstånd, obehörigt användande av information given i förtroende, förtigande eller undertryckande av resultat eller uppgifter, avsteg från god forskningssed, samt spridning av falska eller förvrängda resultat. Vanligtvis krävs också uppsåt eller grov oaktsamhet för att en avvikelse från god sed skall räknas som oredlighet.

I lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning definieras oredlighet i forskning så här:

en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning.

Lagen trädde i kraft 2020. Här kan du läsa utredningen där lagen föreslogs, och regeringens proposition.

Hantering av misstankar om oredlighet

Enligt lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning ska misstankar om oredlighet i forskning prövas av en särskild statlig nämnd, Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Övriga avvikelser från god forskningssed än de som inryms i definitionen av oredlighet ska hanteras av respektive lärosäte.

Vid Stockholms universitet ansvarar Rådet för god forskningssed (tidigare benämnt Etiska rådet) för utredning av misstankar om sådana avvikelser. Rådet utgörs av följande ledamöter:

  • vicerektorerna
  • dekanerna inom Humanistisk-samhällsvetenskapliga området och prodekanus från Naturvetenskapliga området
  • lärarrepresentanterna i universitetsstyrelsen.

Rådet får även tillkalla andra personer för att exempelvis närvara vid ett möte eller yttra sig över ett ärende.

Här hittar du Arbetsordningen för Rådet för god forskningssed.

Du kan också läsa universitetets Handläggningsordning för hantering av misstanke om avvikelse från god forskningssed.

Anmälan om misstänkta avvikelser från god forskningssed ska göras hos rektor. Anmälan bör vara skriftlig och skickas till registrator@su.se. Det finns även möjlighet att anmäla till annan befattningshavare än rektor, i vilket fall denne skyndsamt ska vidarebefordra anmälningen till rektor.

Anmälan bör innehålla:

  1. den information du känner till om var forskningen utförts och vilka forskare eller forskningsprojekt som misstänks
  2. en redogörelse för din misstanke, hur avvikelsen yttrar sig och var den finns
  3. filer med underlag som stödjer din misstanke, om du har sådana.

Från och med den 1 januari 2020 överlämnar Stockholms universitet ärenden som rör misstanke om avvikelser från god forskningssed som inryms i definitionen av oredlighet i forskning (se ovan) vidare för utredning vid den statliga Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Det är också möjligt att göra anmälan om misstänkt oredlighet i forskning enligt den nya definitionen direkt till Nämnden för prövning av oredlighet i forskning.

Kontakt

Etikstödsfunktionen
Kontakta Etikstödsfunktionen vid Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd om du har frågor som rör forskningsetik, såsom etikprövning, etiska riktlinjer, god forskningssed eller oredlighet.
etik@fs.su.se

Senast uppdaterad: 2024-10-28

Sidansvarig: Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd