God forskningssed i publicering och kommunikation

Här ger vi en kort presentation av några centrala teman inom detta område där etiska frågor kan väckas, samt hänvisningar till vidare vägledning.

Författarskap vid vetenskapliga publikationer

Att stå som författare till en vetenskaplig publikation innebär dels att få erkännande för sin insats, dels att ta ansvar för innehållet. Praxis varierar mellan ämnesdiscipliner och forskningsmiljöer, men de kriterier för författarskap som anges i de så kallade Vancouver-reglerna är en god utgångspunkt.

Vid samarbeten är det bra att redan från början komma överens om vilka som ska stå som författare och hur arbetet ska fördelas, för att på så sätt förebygga konflikter i ett senare skede. En person som bidragit till arbetet utan att uppfylla kriterier för författarskap bör inte stå som författare utan istället tackas i publikationen. Råd kring att förebygga konflikter, artikel i the COPE Report 2003 (pdf)

UK Research Integrity Office ger användbar vägledning rörande författarskap.

Förregistrering för ökad transparens och tillförlitlighet

I vissa fall är det lämpligt att i förväg registrera den forskning som ska genomföras. Kliniska läkemedelsstudier måste registreras i en offentligt tillgänglig databas innan studiestart.

Men förregistrering kan även vara lämplig för forskning av andra slag och inom andra ämnesområden (se till exempel denna text som diskuterar förregistrering av forskning inom psykologi).

Detta gäller främst för studier som syftar till att pröva en hypotes, snarare än studier med en utforskande ambition. Att i förväg dokumentera en beskrivning av hypotes, planerat upplägg, analysmetod, och så vidare, bidrar till ökad transparens och gör det svårare att på ett obefogat sätt anpassa studien efter uppkomna resultat. En del tidskrifter ställer även krav på registrering för att anta manuskript för publicering.

Granskning i samband med publicering

All forskning som publiceras bör genomgå någon form av granskning för att säkerställa att den lever upp till den standard som gäller inom det aktuella fältet.

Traditionellt har det varit kännetecknande för vetenskaplig publicering att den föregås av så kallad ”peer review”, där andra forskare kunniga inom ämnet granskar manuskriptet innan det antas för publicering. Granskningen kan gå till på olika sätt – den kan till exempel vara öppen, enkelblind eller dubbelblind; referentutlåtandena kan publiceras eller inte, med mera.

Publikationer kan också granskas efter publicering. Det är grundtanken med publicering av så kallade preprints, men även andra publikationer kan granskas i efterhand. PubPeer är ett exempel på en plattform för efterhandsgranskning.

Fördelen med preprintpublicering är att resultat når ut snabbt, medan en risk är att resultat som inte står sig i den efterföljande granskningen ändå sprids i samhället.

Även inom det traditionella peer review-systemet finns brister och utmaningar. Till exempel har det kritiserats för hur det kan manipuleras.

Committee on Publication Ethics (COPE) Ethical Guidelines for Peer Reviewers beskriver olika varianter av peer review, och anger generella principer för granskning.

Det viktiga är att granskningsproceduren är tydlig och transparent, samt uppfyller sitt syfte. Det är givetvis inte acceptabelt att lämna vilseledande uppgifter eller undanhålla relevant information om hur en publikation granskats.

Viktigt att se upp för ”rovtidskrifter”

Det växande urvalet av publiceringskanaler ger fler möjligheter för forskare att nå ut med sin forskning. Det lämnar dock också större utrymme för oseriösa aktörer, bland annat i form av så kallade “rovtidskrifter” (“predatory journals”). Det finns ingen fastslagen definition av vad som ska räknas som rovtidskrifter, men följande beskrivning fångar in några av de mest centrala aspekterna: “Predatory journals and publishers are entities that prioritize self-interest at the expense of scholarship and are characterized by false or misleading information, deviation from best editorial and publication practices, a lack of transparency, and/or the use of aggressive and indiscriminate solicitation practices.”(Grudniewicz et al Nature 2019)

Det finns många listor med tips för att undvika rovtidskrifter, till exempel denna publicerad i University Affairs och denna publicerad i Toxicologic Pathology. Kampanjen Think, Check, Submit ger också vägledning. En rapport publicerad av InterAcademy Partnership beskriver företeelsen rovtidskrifter och -konferenser, och analyserar vad som möjliggör dess förekomst.

Allt samröre med rovtidsskrifter bör undvikas. I ALLEA-kodexen anges som ett exempel på oacceptabla forskningspraktiker att etablera eller stödja rovtidskrifter (se avsnitt 3.1). Publiceringar i rovtidskrifter kan också exkluderas vid värdering av en forskares vetenskapliga produktion och skada en forskares anseende. Forskare har ett eget ansvar för att noga granska tidskrifter och förlag för att undvika att figurera i sådana sammanhang. Stockholms universitetsbibliotek ger tips och kan kontaktas för stöd rörande val av tidskrift för publicering, läs mer här.

Otillbörlig påverkan att publicera eller att avstå från publicering

Forskare kan utsättas för påtryckningar att publicera sådant som saknar stöd i forskningen, eller att avstå från att publicera sådant som framkommit i forskningen. Det kan vara fråga om resultat som gynnar respektive missgynnar vissa aktörers intressen (exempelvis en finansiär eller uppdragsgivare) eller som uppfattas som stötande eller problematiska (se exempelvis Vetenskapsrådets God forskningssed, avsnitt 2.2.4). Om du hamnar i en sådan situation är du välkommen att vända dig till etikstödsfunktionen vid Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd.

Etiska aspekter kring öppen vetenskap

Öppenhet genom hela forskningsprocessen är ett uttalat mål för Stockholms universitet (se information om öppen vetenskap vid Stockholms universitet). Begreppet öppen vetenskap inkluderar vanligen många delar såsom publicering med öppen tillgång, öppna forskningsdata, öppen källkod, öppna lärresurser och medborgarforskning. Det övergripande syftet med öppen vetenskap är att öka tillgänglighet och delaktighet i forskning, samt förbättra forskningens kvalitet och resurseffektivitet genom transparens och reproducerbarhet.

Öppen vetenskap kan medföra vissa svårigheter ur ett etiskt perspektiv, till exempel när det gäller tillgängliggörande av forskningsdata. I vissa fall kan det finnas skäl att inte publicera data öppet – i enlighet med den vägledande devisen as open as possible and as closed as necessary (se till exempel ALLEA-kodexen, avsnitt 2.5). Skäl att inte öppet tillgängliggöra forskningsdata kan vara att de innehåller personuppgifter, att de utgör så kallade produkter med dubbla användningsområden, eller andra hänsyn och legala hinder. För ytterligare vägledning, se stöd kring hantering av forskningsdata vid SU.

Att kommunicera forskning och medverka i media

I ökande omfattning kommuniceras forskning även på andra sätt än genom vetenskapliga publikationer. En viktig uppgift för forskare är att bidra med sin kompetens till beslutsfattare och i samhällsdebatten. Detta kan ge upphov till etiska frågor gällande hur och i vilka sammanhang det är lämpligt att medverka. Har du sådana frågor är du välkommen att kontakta etikstödsfunktionen vid Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd.

Kommunikationsavdelningen vid Stockholms universitet erbjuder forskare stöd i att nå ut med forskning i media, använda sociala medier, hantera erbjudanden om produktion av redaktionellt material i annonsbilagor liksom annat kommunikationsstöd.

Denna skrift (utgiven av Etikrådet vid Lunds universitet) ger generell etisk vägledning angående forskarens kontakter med media.

Kontakt