Forskningsetiska krav från finansiärer
En del forskningsfinansiärer ställer särskilda krav när det gäller forskningsetik. Ett generellt minimumkrav är att forskningen måste utföras i enlighet med gällande lagar och god forskningssed.
Vilka ytterligare krav som ställs varierar, när det gäller såväl regler som hur och när efterlevnaden skall redovisas och kontrolleras.
Svenska finansiärer
Många svenska finansiärer efterfrågar redan i ansökningsstadiet en redogörelse för vilka etiska frågor som forskningen aktualiserar och hur de behandlas i forskningsarbetet, samt hur forskningens frågeställningar och förväntade resultat motiverar forskningens genomförande, mot bakgrund av de aktualiserade etiska frågorna.
Godkännande från etikprövning ska vara klart innan forskningen påbörjas men behöver i regel inte skickas till finansiären.
Det är den sökande och medelsförvaltaren som ansvarar för att nödvändiga tillstånd och godkännanden finns samt att projektet (eller motsvarande) bedrivs enligt god forskningssed, vilket bekräftas genom deras godkännande av villkoren i bidragsbeslutet.
Vetenskapsrådet är en av de finansiärer som efterfrågar såväl information om hur rättsliga krav ska hanteras, som resonemang om övriga etiska aspekter av forskningen.
EU-finansiering
EU har utarbetade procedurer för att säkerställa att finansierade projekt lever upp till de etiska kraven. För ansökningar bland annat inom ramprogrammet Horisont Europa krävs en omfattande självutvärdering med avseende på etiska frågor. Om projektet går vidare i ansökningsprocessen utförs en granskning, och om projektet bedöms involvera komplexa eller allvarliga etiska frågor kan krav ställas på olika åtgärder, till exempel att en särskild expertgrupp för etik engageras inom ramen för projektet eller att särskild rapportering ska ske.
Alla forskningsprojekt som finansieras av EU måste också följa the European Code of Conduct for Research Integrity (Allea-kodexen).
USA-finansiering
Många olika aktörer i USA – allt från privata stiftelser till federala myndigheter – finansierar forskning, och de har många gånger egna regelverk att förhålla sig till. För forskning som avser människor och som finansieras av bland andra US Department of Health and Human Services (HHS) är kraven typiskt sett särskilt omfattande och innebär att forskningen måste granskas av en så kallad Institutional Review Board (IRB). En rutin för sådan IRB-granskning finns vid Stockholms universitet.
Särskilda krav kan också gälla för hur misstankar om avvikelser från god forskningssed ska hanteras. Detta gäller framför allt för forskning som finansieras av USA:s Public Health Service (USPHS). Vad som gäller framgår av Handläggningsordningen för hantering av misstanke om avvikelse från god forskningssed. Där framgår att Stockholms Universitet i ett Statement on Dealing with Allegations of Research Misconduct Under United States Public Health Service (USPHS) Research-related Activities for Foreign Institutions till Office of Research Integrity (ORI) intygat att följa vissa procedurer.
Ansvaret är alltid forskarens
Som exemplen ovan visar skiljer sig olika finansiärer åt när det gäller graden av inblandning i arbetet med att säkerställa att forskningen utförs i enlighet med gällande lagar och god forskningssed. Det är dock viktigt att komma ihåg att det yttersta ansvaret för detta alltid vilar på den enskilde forskaren.