Hans Adolfsson: Tillsammans stärker vi utbildning och forskning

Universitetet har som bekant tre huvuduppgifter: vi ska bedriva forskning och utvecklingsarbete samt utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och beprövad erfarenhet. Den tredje huvuduppgiften uttrycks på följande vis i högskolelagen: ”I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.” Samverkan är den verksamhet som tidigare brukade benämnas som universitetens ”tredje uppgift”.

Men det är inte bara med det ”omgivande samhället” som vi genomför olika utbildnings- eller forskningsaktiviteter. Vi arbetar ofta med andra lärosäten, både på individnivå där lärare eller forskare tillsammans exempelvis utvecklar kurser eller bedriver forskningsprojekt, och på övergripande nivå där lärosäten har etablerat olika former av samarbetsavtal. Några exempel på det sistnämnda är Stockholm Trio, där vi från Stockholms universitet samarbetar med våra systeruniversitet Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska högskolan. Inom Stockholm Trio samarbetar vi också internationellt genom strategiska partnerskap med University of Tokyo i Japan och University College London i England. Stockholms universitet är på det internationella planet också med i Europaalliansen CIVIS, där elva europeiska lärosäten från lika många länder deltar i samarbeten kring utbildning.

Jag har avsiktligt skiljt mellan orden samarbete och samverkan när jag beskriver universitetets samröre med andra aktörer. Det kan vara förvirrande att skilja begreppen åt, men samarbeten avser arbete med utbildning eller forskning tillsammans med andra lärosäten eller forskare/lärare knutna till andra akademiska institutioner, medan samverkan gäller parter utanför akademin, det vill säga det ”omgivande samhället”.

Såväl samarbeten som samverkan är nyttjar vi ofta för att exempelvis höja kvaliteten i våra kärnuppdrag, utbildning och forskning, eller för att ta del av kompetens eller infrastruktur som vi själva inte har.

Just vikten av samarbeten inom akademin är något som allt tydligare kommit i fokus den senaste tiden. Vinterns och vårens arbete med att etablera nya strategiska forskningsområden ledde till omfattande diskussioner mellan forskare vid Sveriges lärosäten för att därigenom etablera samarbeten och skapa starkast möjliga forskarmiljöer. Som vicerektor Martin Jacobsson tidigare skrivit under rubriken ”Ledningen har ordet” kom vi väldigt väl ut i den ansökningsomgången. På motsvarande sätt har det byggts konstellationer av såväl samarbeten som samverkan med akademiska och icke-akademiska partners i de ansökningar som snart lämnas in inom utlysningen Excellenskluster för banbrytande teknik.

Inom utbildningsområdet är det också full aktivitet för att stärka befintliga och etablera nya samarbeten över lärosätesgränserna. Vid vårens gemensamma myndighetsdialog, där Utbildningsdepartementet samlar landets universitet och högskolor, diskuterades behovet av ökat samarbete mellan lärosätena. Den demografiska utvecklingen samt ändrade antagningsregler, med högre krav för att antas till lärarutbildningarna, förväntas leda till att betydligt färre studenter kommer att påbörja universitets- och högskoleutbildningar. För att bibehålla hög kvalitet inom utbildningar med färre studenter kan samarbete över lärosätesgränserna vara en framkomlig väg. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har redan genomfört ett antal genomlysningar av möjligheten till ökade samarbeten, inom framför allt professions­utbildningarna som leder till lärare och inom hälso- och sjukvården, och inom kort kommer en rapport som belyser de generella hinder som idag finns för att lärosäten fullt ut ska kunna samarbeta inom utbildningsområdet.

Samarbeten är också viktiga internt inom universitetet. Vi har flera goda exempel på det, och ett fint kvitto på internt samarbete är regeringens nyligen aviserade satsning på en EU-mastersutbildning, där Stockholms universitet är ett av tre lärosäten i landet som får särskilda medel för att ge utbildningen. Den nya utbildningen är ett samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen, Nationalekonomiska institutionen och Juridicum.

Nu närmar sig dock sommaren på riktigt och jag vill passa på att tacka alla medarbetare för era fina bidrag som lett fram till ännu ett framgångsrikt läsår för Stockholms universitet. Jag hoppas att ni får njuta av lite skön ledighet i sommar och att ni, när vi ses i höst igen, är redo för nya tag med såväl samarbeten som samverkan.

Texten är skriven av rektor Hans Adolfsson under vinjetten ”Ledningen har ordet” där universitetets ledning turas om att skriva om aktuella frågor. ”Ledningen har ordet” ingår i ett nyhetsbrev som skickas ut till alla medarbetare vid universitetet.