Martin Jakobsson: Diskussionen om AI från flera synvinklar
Ledningen har ordet: AI har enorm potential och kommer att bidra till många nya forskningsgenombrott. Samtidigt behöver vi reflektera över hur vi använder tekniken. Därför pågår nu ett arbete för att etablera ett AI-center.

Martin Jakobsson, vicerektor. Foto: Ingmarie Andersson.
Det pågår en hel del diskussioner om AI (artificiell intelligens) och maskininlärning på Stockholms universitet just nu. Dels finns det med i olika utlysningar, som i ett av Vetenskapsrådets strategiska forskningsområden (så kallade SFO:er): ”Hälsa, life science och artificiell intelligens”. Dels kommer det upp i diskussionen om fusk, där den otillåtna användningen av AI sticker ut genom en kraftig ökning. Frågan är dock mycket större än så och kommer att påverka oss framöver, både positivt och negativt. Vi diskuterar också AI från olika synvinklar i ledningen, där det bland mycket annat har handlat om huruvida en policy för användning av AI behövs eller inte. AI är ett omfattande område som utvecklas väldigt snabbt. Därför tror jag mer på att betona vikten av att man alltid måste kunna stå för det man producerar, oavsett hur det har skapats, än att försöka ta fram en varaktig policy.
Maskininlärning är en underkategori av AI som bygger på att datorer tränas genom att identifiera mönster och samband i befintliga data, i stället för att styras enbart av förprogrammerade regler. Jag arbetar själv med maskininlärning i min forskning för att känna igen objekt i havsbottnar som karterats med avancerade ekolod. Diskussionen om hur AI används handlar dock mest om så kallad generativ AI, en specifik kategori där nytt innehåll skapas.
AI har enorma potentialer ur många avseenden och kommer att bidra till många nya forskningsgenombrott, det är jag helt övertygad om. Samtidigt behöver vi reflektera över hur vi använder tekniken. Vad händer om vi släpper greppet och låter våra studenter, framtidens forskare, lärare och samhällsmedborgare, förlita sig på att generativ AI tar fram det mesta de behöver för alla möjliga uppgifter? Hur skall vi då kunna komma vidare i utvecklingen? Lägger vi då all framtid i de stora företagens händer? Men min egen övertygelse är att det man kan kalla ”domänkunskap” blir viktigare än någonsin. Vi måste se till att våra studenter får med sig djup kunskap inom de ämnen de studerar, så att de i framtiden kritiskt kan utvärdera det som kommer ut av generativ AI.
På Stockholms universitet pågår nu arbetet med att etablera ett AI-center. Det började som en pilot inom det naturvetenskapliga området, men nu förs diskussioner om att göra det universitetsövergripande, något som visat sig vara efterfrågat av många. Vissa forskargrupper har redan kommit långt i sin användning och utveckling av AI, medan andra är i uppstartsfasen. Under ett Town Hall-möte i våras, arrangerat av pilotprojektets ledare, framkom bland annat ett tydligt behov av nätverkande. Forskare vill mötas och lära av varandra. Jag ser fram emot att ett universitetsövergripande center tar form, det kan bli mycket värdefullt.
Texten är skriven av Martin Jakobsson, vicerektor och professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper, under vinjetten ”Ledningen har ordet”, där universitetets ledning turas om att skriva om aktuella frågor. ”Ledningen har ordet” ingår i ett nyhetsbrev som skickas till alla medarbetare vid universitetet.