Åsa Borin: Årsredovisning 2024
Ledningen har ordet: Det ekonomiska läget har varit utmanande och är fortfarande det. Att vi nu landat på ett positivt resultat är tack vare omfattande arbete och ansträngningar som många har bidragit med.
Universitetsdirektör Åsa Borin. Foto: Rickard Kilström.
Vid universitetsstyrelsens sammanträde den 19 februari fattas bland annat beslut om årsredovisningen 2024. Årsredovisningen är universitetets rapportering till regeringen av verksamhet och uppdrag enligt högskolelag, förordning om årsredovisningen och budgetunderlag, förordning om intern styrning och kontroll, regleringsbrev samt tillämpliga regeringsbeslut. Årsredovisningen ska årligen vara beslutad och rapporterad senast den 22 februari. Beslutet i universitetsstyrelsen är kulmen på ett intensivt arbete som bedrivits inom många olika delar av universitetet.
Årsredovisningen ska ge en översiktlig bild av universitetets verksamhet och en rättvisande bild av verksamhetens resultat. Den ska innehålla resultatredovisning, resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning och noter. Om man jämför årsredovisningen för ett företag med lärosätenas årsredovisningar så är det ganska stora skillnader. För ett företag är det i huvudsak det ekonomiska resultatet och analyser av detta som ingår. För lärosäten som Stockholms universitet är så klart den ekonomiska delen viktig men årsredovisningen omfattar så mycket mer. Stor del av universitetets årsredovisning är vår resultatredovisning där alla olika återrapporteringskrav som ställs på oss ska redovisas. En del av det som redovisas har inte specifika rapporteringskrav men faller in under ”förhållanden av väsentlig betydelse” enligt förordningen.
Många av återrapporteringskraven är inom utbildning. Där ska vi bland mycket annat beskriva vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för det utbildningsutbud universitetet har. Mer specifika krav är att redovisa utfallet för de områden vi är ålagda att bedriva undervisning inom: finska, lettiska, litauiska, portugisiska, strålningsbiologi och svenskt teckenspråk. Men som sagt resultatredovisningen är omfattande och ovanstående är bara två specifika exempel.
Slutligen något om det ekonomiska resultatet för universitetet som landar på ett överskott om 35 miljoner kronor. Utfallet fördelade sig på ett underskott om 42 miljoner för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och ett överskott om 77 miljoner för forskning och utbildning på forskarnivå, vilket innebär att utfallen inom universitetets båda verksamhetsgrenar förbättrats jämfört med föregående år. Vad gäller takbeloppet så blev resultatet en överproduktion om ca 29 miljoner kronor, som vi kunnat tillgodoräkna oss i och med att vi har ett anslagssparande att nyttja. Senast universitetet hade ett positivt ekonomiskt resultat var 2016 då överskottet landade på 5 miljoner kronor. Det ekonomiska läget har varit utmanande och är fortfarande det. Att vi nu landade på ett positivt resultat är tack vare omfattande arbete och ansträngningar som många bidragit med. Projektet ekonomi i balans avslutades redan till förra årsskiftet och det är nu vi bär frukten av det arbetet med ett positivt ekonomiskt resultat. Ett uppriktigt och stort tack för allas ansträngningar.
Texten är skriven av universitetsdirektör Åsa Borin under vinjetten ”Ledningen har ordet” där universitetets ledning turas om att skriva om aktuella frågor. ”Ledningen har ordet” ingår i ett nyhetsbrev som skickas till alla medarbetare vid universitetet.