”Den vanligaste frågan är den om tidsplanen”

Det var den 12 september i år som rektor beslutade att det så kallade lokaloptimeringsprojektet skulle genomföras. Bakgrunden till beslutet är flera. Lokalkostnaden utgör en stor del av universitetets budget, och dessutom har den ökat betydligt de senaste åren. Det är också viktigt att universitetet har lokaler som är rätt anpassade för de verksamheter som bedrivs, och efter pandemin har det visat sig att behovet av lokaler har minskat. Samtidigt finns en önskan hos universitetsledningen om att skapa en samlad och levande campusmiljö för forskning och utbildning. Och att anpassa och renovera lokalerna för en modern universitetsverksamhet.

Rent konkret innebär projektet, som ska pågå i tio år, bland annat att Södra huset och Allhuset renoveras, upprustning sker av Arrheniuslaboratoriet, och att serviceutbudet på Frescati ses över. Dessutom sker ett antal samlokaliseringar. Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) flyttar från Kista till Frescati, Institutionen för arkeologi och antikens kultur (ARK) flyttar från Wallenberglaboratoriet till Arrheniuslaboratoriet, och Institutionen för mediestudier (IMS) flyttar från Garninsonen till Albano.

Vad är den största utmaningen med projektet?

– Att tillgodose minst lika bra förutsättningar för de verksamheter som flyttar in i de nya lokalerna som de hade i de lokaler de lämnar. Och att störa verksamheten så lite det bara går under tiden, säger fastighetschef László Nagy Némedi.

Lokaloptimeringsprojektet kommer att pågå fram till 2035 och just nu ligger fokus på att berätta om vad som ska hända, involvera verksamheterna och svara på frågor. Prefekter och chefer är informerade och de ska i sin tur informera sina medarbetare.

Vad får ni för frågor?

– De vanligaste frågorna kring projektet är den om hur tidsplanen ser ut och hur enskilda institutioner påverkas. Så här långt har projektet mottagits positivt. Det är naturligt att den här typen av projekt skapar oro, men så här långt in i projektet har vi inte märkt av det.

Hur säkerställer ni att det blir arbets- och studiero under en lång period av evakueringar och flyttar?

– Det är viktigt med bra planering, genomtänkta evakueringar och rätt information till verksamheten. Vi skapar en projektorganisation som ska se till att verksamheterna ska störas så lite som möjligt. Verksamheter som berörs ska få minst lika bra förutsättningar att bedriva sin verksamhet i de nya lokalerna, som i de befintliga, säger László Nagy Némedi.

Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) är Sveriges äldsta IT-institution och har varit med om flera omlokaliseringar tidigare. År 2027 flyttar institutionen från NOD-huset i Kista till Södra huset, enligt den preliminära tidsplanen. Prefekt Jelena Zdravkovic tycker att det känns spännande att, efter flera decennier, flytta tillbaka till Frescati, där institutionen en gång startade.

– Frescati är ett fantastiskt och levande område där saker händer. Vi ser fram emot flytten, jag har kallat den "Back for the Future", säger Jelena Zdravkovic.

Hur förbereder ni er inför flytten?

– DSV har upplevt flera omlokaliseringar i sin historia. Vi har samlat in och till och med dokumenterat fakta och erfarenheter. En viktig del är att organisera arbetsgrupper, ledda av Fastighetsavdelningen och göra en effektiv planeringsanalys.

Vilka förväntningar har ni på att komma till Frescati?

– De två främsta behoven för oss är att få tillräckligt med undervisningslokaler och lika bra lokaler som vi har idag.

– Alla håller med om att studenterna ska få en riktig campusmiljö. En utmaning som medarbetarna ser är kapaciteten av undervisningssalar, på DSV har vi nästan 5 000 studenter.

Läs mer om Lokaloptimeringsprojektet

Se Panorama om storsatsningen på Frescatiområdet