Hallå där – Elisabeth Wåghäll Nivre, ny ordförande på förlaget Stockholm University Press
Elisabeth Wåghäll Nivre är professor i tyska vid Stockholms universitet och har tidigare varit vicerektor för Humanvetenskapliga området. Nu axlar hon ett nytt uppdrag för att stärka utvecklingen mot öppen tillgång inom vetenskaplig publicering.
Från och med den 1 juli tidigare i år är Elisabeth Wåghäll Nivre ny ordförande för förlagskommittén inom Stockholm University Press (SUP), och tar därmed över rollen efter Annika Ullman. Uppdraget löper över cirka tre år och innebär bland annat att leda arbetet med att säkerställa att publikationerna håller den vetenskapliga standard som är SUP:s uppdrag, och bidra till att sprida kunskap om förlaget.
Vad fick ta dig att tacka ja till uppdraget?
– Jag har länge varit intresserad av publicering inom de humanistiska vetenskaperna och har följt den utveckling som har skett från tiden då monografier vägde mycket tungt i en forskares meritförteckning till att vi har fått ett betydligt mer diversifierat publiceringslandskap. Mitt intresse har därför också kommit att gälla öppen publicering i allt högre grad. Att kunna tillgängliggöra forskning av hög kvalitet för så många som möjligt ser jag som mycket angeläget.
– Under mina år som ledamot av Förlagskommitteen, när SUP höll på att byggas upp, fick jag inblick i nya former för publicering som jag såg som viktiga för mig som forskare. De gamla ACTA-serierna på SU hade på många håll spelat ut sin roll förutom för publicering av doktorsavhandlingar, och vi behövde bättre möjligheter att publicera ny forskning med tydligare krav på sakkunniggranskning. Samtidigt blev det dock tydligt att vi fortsatt kunde värna om monografin som publikationsform inom SUP.
Vilka är utmaningarna med dagens publiceringslandskap för forskare inom humaniora, som du själv tillhör?
– Övergången från att skriva huvudsakligen monografier till att skriva en större andel noggrant granskade artiklar i vissa ämnen. Inom en del ämnesområden är det publicering på engelska som har drivit på förändringsarbetet, inte minst inom en del språkämnen. Ett exempel från mitt eget ämne: Att skriva på engelska om tyskspråkig litteratur eller om tyska språket var nog helt otänkbart för många tidigare. Nu är det inte längre ovanligt, och det gör att vi kan sprida kunskap om forskning också bland dem som inte läser tyska. En viktig fråga idag är att finna kanaler som både är öppet tillgängliga och som håller hög kvalitet. Det inbegriper självklart också den stora frågan som gäller hur man finner finansiering för den forskning som man i framtiden önskar publicera.
SUP är ett förlag som enbart ger ut böcker med öppen tillgång. Vad har öppen tillgång betytt för dig och hur kommer du jobba med de frågorna framåt?
– Öppen tillgång har slagit igenom med kraft under min tid som dekan och vicerektor vid SU, det vill säga under en tid då jag själv har varit mindre forskningsaktiv än tidigare. Jag har dock exempelvis som ledamot i det Humanvetenskapliga områdets forskningsberedning sett hur många forskningsfinansiärer har öppen tillgång som krav. Till en början var många forskare tveksamma till om detta skulle fungera, men när vi nu ser att vi kan få ta del av ny och viktig forskning ”ett knapptryck bort”, ser vi också klara fördelar, även om den tryckta boken för min egen del fortsätter att vara viktig. Att SUP också i fortsättningen erbjuder tryckta böcker i form av print-on-demand tror jag kommer att vara något som uppskattas av många läsare.
– Jag funderar också mycket över hur SUP ska kunna utvecklas och växa för att fungera väl i ett forskningslandskap som är under ständig förändring. Det är viktigt att vi är öppna för förändringar och samtidigt noga med att inte ge avkall på kvalitet.
Text: Cecilia Burman