Universitetens roll och ansvar som remissinstans- om utmaningar i en reformivrig och politiserad tid
Stockholms universitet besvarar varje år omkring 100–150 remisser och forskare från det humanvetenskapliga områdets fakulteter bidrar med expertkunskap i det stora flertalet av dessa. Vid seminariet diskuteras universitetets roll som remissinstans och hur forskningsbaserad kunskap kan påverka reformer i en tid av snäva direktiv och högt reformtempo.
Fika serveras från kl. 15.
Anmäl dig till humanvetenskapliga seminariet senast 11 november här
Stockholms universitet besvarar varje år cirka 100–150 remisser. De flesta remissyttranden tas fram inom det humanvetenskapliga området, där forskare från någon eller flera av de tre fakulteternas institutioner bidrar med sin kunskap.
De flesta remisser handlar om nya lagförslag, men även om andra typer av reglering och reformer. I dag läggs många reformförslag, särskilt inom områden som brukar kallas lag och ordning. Takten är hög, och direktiven till utredningarna är ofta snäva och förutbestämda. Det väcker frågan: vilken roll har egentligen universitet och andra remissinstanser i det här sammanhanget?
När politiken tydligt visar att vissa reformer ska genomföras ”oavsett ställningstagande i sak”, dvs. vad utredarna , eller utan hänsyn till vad remissinstanser framför, kan det ibland kännas meningslöst att lägga tid och kraft på remissyttranden. Samtidigt är det kanske just nu viktigare än någonsin att kunskapsbaserade myndigheter som universiteten granskar förslagen kritiskt – och vågar ta tydlig ställning.
Vid detta seminarium ska vår roll som remissinstans diskuteras. Först beskrivs universitetets och områdets arbete med remisser av Catharina Sitte Durling, Områdeskanslichef, Humanvetenskapliga området. Därefter diskuteras förutsättningar att påverka pågående reformer utifrån vetenskapliga perspektiv i ett panelsamtal med Göran Sundström, professor i statsvetenskap och prefekt vid Statsvetenskapliga institutionen, Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk och prefekt vid Institutionen för svenska och flerspråkighet samt Erik Svensson, docent i straffrätt, Juridiska institutionen. Dessa har tillsammans såväl kunskap om lagstiftningsprocesser som erfarenhet av att skriva remissyttranden och att ingå i offentliga utredningar som experter.
Samtalet leds av Pernilla Leviner, dekan vid Juridiska fakulteten.
Varmt välkomna!
Den intresserade kan läsa följande debattinlägg på temat, ett av Göran Sundström och ett av Sten Heckscher.